Det är beklämmande att det idag på 2000-talet fortfarande finns de som inte insett att när frågor ställs om klädsel och sexvanor vid en våldtäktsrättegång så saknar det HELT relevans för den avgörande frågan: Sa kvinnan NEJ eller EJ. brannpunkt/artikel_2273251.svd
För så enkelt är det mina kära herrar och damer att kvinnan har rätten att säga NEJ och OM detta Nej inte respekteras oavsett om kvinnan varit naken och påbörjat någon form av sexlek; oavsett om kvinnan haft urringat eller kortkort; oavsett om kvinnan druckit eller inte druckit alkohol; oavsett om kvinnan följt med mannen hem eller bjudit hem honom; SÅ HAR VARJE KVINNA RÄTT ATT SÄGA STOPP – HIT men INTE längre!
Alla dessa frågor om kvinnans tidigare liv har inget annat syfte än att försöka framställa offret i så dålig dager som möjligt. Det må vara att svensk domstolspraxis är si eller så. Det må vara att vissa jurister som en juridikprofessor som skrivit kommentar i en annan fråga i min blogg anser sig INTE behöva läsa igenom Sou som föregår lagar. Det må så vara att det därav följt under 1900-talets socialdemokratiska år att kvinnan som blivit betraktad som ett skyldigt offer i ännu högre grad än vad kyrkan betraktade kvinnan som skyldig under perioden från medeltid till slutet av 1800-talet. Verkligheten är den att en kvinna skall kunna gå naken genom en stad UTAN att det ger någon, man eller kvinna, rätten att våldföra sig på henne!
Det finns däremot frågor som borde ställts och som om man läser rättegångsprotokoll sällan får höra ställas från försvarsadvokatens sida. Kanske för att svaren om de inte faller som försvarsadvokaten vill i ännu högre grad avslöjar förövarens lögner. Bland dessa frågorna är en speciellt viktig när det gäller våldtäktsmål som gäller inom nuvarande eller med förutvarande partner: Hur har Ditt(kvinnans) umgängesliv förändrats före, under (och i förekommande fall efter) Ert förhållande?
Varför är den frågan viktig? Många kvinnor som blir våldtagna i förhållanden har män som utåt sett verkar som vore de idealmannen. Men även om ‘paret’ har ett umgängesliv, så är det ofta så att kvinnan blir isolerad när hon inte är med mannen. Många vågar inte ens ringa på sin mobil till sina föräldrar eller bästa vänner utan att fråga mannen om lov. Många får bara åka till/besöka sina egna vänner om mannen är med. Detta är, har jag fått höra av ungdomar, väldigt vanligt även i yngres förhållanden där de inte bor samman.
En annan viktig fråga i sammanhanget är om kvinnan fått ta emot samtal av mannen, före, under och i förekommande fall efter förhållandet. Följdfrågan borde vara om hon ringt honom i samma utsträckning. Samt nästa vad deras samtal normalt handlat om. Psykisk terror och hot kommer ofta fram om man sitter och talar med skolungdomar som råkat illa ut och ställer de frågorna. För kom ihåg: Många speciellt unga kvinnor VÅGAR INTE gå till polisen och anmäla eftersom de känner sig djupt nersmutsade, förringade och med kraschat självförtroende för att de ‘råkat illa ut’.
En kvinna skall inte behöva avlida för att hennes rätt att säga NEJ skall stå klar för alla och en var!
Tillägg 9 februari: se även https://norah4you.wordpress.com/2009/02/09/fakta-inte-myter-om-kvinnomisshandel-mm/
Probemet är ju när ord står mot ord. Då kan det feministerna kallar för kränkande frågor vara befogade. Domstolen ska vara objektiv då måste även sånt som talar för mannens version av händelsen tillåtas komma fram. FEministerna håller på att förvandla sverige till en bananrepublik.
GillaGilla
NEJ det är inget problem. Och jag är INGEN feminist, varken röd- eller blåstrumpa. Det finns ALDRIG ett läge som rättfärdigar att NÅGON försvarsadvokat ställer de kränkande frågorna. Varför? Eftersom svaren är ointressanta för frågeställningen OM våldtäkt begåtts eller ej. En kvinna skall kunna vara helt naken och gått med på att påbörja ett samlag MEN HON HAR FORTFARANDE RÄTT ATT ÄNDRA SIG OCH SÄGA NEJ – Hit men inte längre.
Däremot borde varje kvinna få vetskap om att hon har rätt till ett juridiskt biträde. Svenska domstolar, och tidigare i hanteringen, är mycket dåliga på att upplysa henne om det.
Det är förövaren, man eller kvinna, som riskerar mest på att tala sanning. Glöm aldrig det. Frågarna har helt filosofiskt bara ett syfte – att diskreditera kvinnan. INTE att ta reda på vad som hände. För kvinnan skulle rent teoretiskt kunna vara prostituerad och ställa upp på att mot betalning idka våldssex, hon har ändå lika stor rätt att säga NEJ jag vill inte längre.
Det har de senaste 70 åren nästan alltid varit så att ord står emot ord. Förut hade kyrkan stort inflytande och många män var rädda att inte komma till himlen om de inte talade sanning. Tänk lite mer på att göra konsekvensanalys: Vad betyder det för de olika parterna att ljuga: För mannen mycket för inte ens det värsta buset accepterar numera män som förbrutit sig, våldtäkt eller misshandel, mot en kvinna. Det är troligare att någon som antingen förnekar för sig själv att han inte kunnat besinna sig, inte uppfattat eller velat uppfatta, eller någon som helt enkelt blånekar försöker ljuga.
En kvinna har INGET att förlora utom sitt förstånd och sin framtida psykiska hälsa på att tala sanning och tvingas gå igenom våldtäkten för femtioelfte gången.
GillaGilla
Det finns ett flertal undersökningar som visar att det är vanligt att kvinnor falskanmäler orsakerna varierar men det vanligaste är psykiskt störda tjejjer som vill ha uppmärksamhet. Det är åklagaren som måste bevisa att tjejjen har sagt nej står ord mot ord kan dessa frågor vara i högsta grad relevanta för att visa på luckor i tjejjens berättelse som visar att hon ljuger. Det är liksom det vi har donstolar till för att avgöra om en anklagelse är tillräckligt sannolik för att döma den åtalade utom rimligt tvivel http://www.sourze.se/Falska_v%c3%a5ldt%c3%a4ktsanm%c3%a4lningar_10456673.aspl. och http://www.sourze.se/Falska_v%C3%A5ldt%C3%A4ktsanm%C3%A4lningar_igen_10459140.asp utmärkta artiklar som tar upp olika vetenskapliga undersökningar i frågan. Dessa undersökningar är lätta att hitta genom google om man inte tror på artikelförfattarens tolkning.
GillaGilla
OCH flera av de männen som friats HAR begått brottet men hotat kvinnan till livet, ibland även andra som råkat vara närvarande och kunnat tala för kvinnans sak.
Ärligt talat, jag har ännu inte sett en enda vetenskapligt välgrundad undersökning, som håller för närmare vetenskapsteoretisk analys och som har fullständig akrebi, som ens påstår det Du vill göra gällande! Vänligen lista de Du känner till, så skall jag gärna se OM de håller vetenskapsteoretiskt.
GillaGilla
Visa mig då på undersökningar som håller god vetenskaplig standard som visar på att kvinnor mycket sällan falskanmäler? källor tack objektiva undersöknigar tack inte undersökningar från ett visst perspektiv ex genusperspektiv för en ndersökning som bedrivs från ett visst perspektiv kan aldrig vara objektiv och tillförlitlig. Har du läst artiklarna jag hänvisade till? Har du googlat för att läsa ursprungsundersökningarna?
GillaGilla
Det var DU som påstod att det finns undersökningar som stöder Din hypotes. Det är därför DU som skall fram med källorna. Den som refererar till källor som Du gjorde måste också kunna ställa upp med dem. Därefter, men först därefter, kan Du kräva att motparten, jag, ger Dig ytterligare upplysningar. För kom i håg detta: Du skrev ”Det finns ett flertal undersökningar som visar att det är vanligt att kvinnor falskanmäler” Har Du sagt A, så måste Du också säga B för att den utsagan skall vara giltig.
GillaGilla
Men lilla gumman det har jag ju gjort undersökningarna finns nämnda i artiklarna jag länkade till dom är nte alls svåra att hitta om man googlar
GillaGilla
Ledsen, och jag är inte ‘lilla gumman’ – betackar mig för ad Hominem!
Det har INTE i en debatt att göra.
Vänligen ge fullständiga referensuppgifter på de undersökningar Du åberopar. Att de finns omnämnda i artiklar är INTE att ge källuppgifter eller referenser!
GillaGilla
http://www.anandaanswers.com/pages/naaStats.html får jag nu se en länk som visar att kvinnor aldrig falskanmäler tack kan du inte precentera det så gör du bara bort dig.
GillaGilla
Ledsen den länken räcker INTE som bevis på någonting.
Göra bort mig? NEJ det står Du själv så bra för hittills att göra bort Dig i debatten.
Ett NEJ skall ALLTID RESPEKTERAS. Att ifrågasätta kvinnans NEJ i stället för att ifrågasätta mannen/kvinnan som är åtalad, säger mer om DIG och Din rättsyn än det säger om mig.
GillaGilla
För dig verkar ingtenting räcka som bevis. Du har din ståndpunkt klar. Om vi vänder på det. Tänk dig följande historia. Kalle och Lisa träffas på krogen Lisa är en modern frigjord tjejj som lever ut sin sexualitet de blir berusade och går hem till kalle och har det mysigt efter stängningsdags. Problemet är bara att Lisa är på väg in i ett seriöst förhållande med anders hon känner att detta är på riktigt äkta känslor. efter några dar kommer det fram till anders att lisa varit hemma hos kalle. Lisa blir förtvivlad börjar gråta hävdar att hon våldtagits. lisa och anders går till polisen.
i rättegånger har du i uppgift att försvara kalle. hur argumenterar du
GillaGilla
Problemet är DU och DIN förutfattade mening om hur en annan kvinna än DU själv fungerar.
Det Du för fram är varken A eller B och går INTE att förutsätta som varande A eller B.
Av alla de som anmäler våldtäkt, är det en försvinnande liten del som åklagare anser att det finns tillräckliga bevis för att det är. Det är varken Du eller jag som skall göra den bedömningen. Avsevärt fler anmälningar går till åtal OM rätt gjorts vid rättsmedicinska undersökningen OCH de poliser samt psykologer som träffar kvinnan INNAN det går till rättegång har vana vid HUR en våldtagen kvinna reagerar.
Om vi bortser från en åklagare som ifrågasatts bla när det gällt Quicks mord, så har jag hittills aldrig hört att en åklagare INTE gjort sitt jobb. Inte nått ända fram, ja det må så vara, men speciellt när det gäller våldtäkt och misshandel är åklagare mycket mer noggranna än i många andra fall.
Det scenario som Du beskriver verkar mer självupplevt än något som är generellt applicerbart. På sig själv känner man andra brukade en av våra sociologilärare säga. Man speglar sig själv i andra och applicerar sina känslor på andra. Det må vara så eller ej, men Du kan aldrig använda det resonemanget som ett giltigt argument.
En kvinnas NEJ är lika mycket värt som en mans NEJ. Det är det Du inte fattar utan försöker hitta bortförklaringar från. Då är det illa ställt med empatin.
GillaGilla
Det du inte förstår är att man måste bevisa att kvinnan sagt nej går inte det måste mannen frikännas
GillaGilla
Ledsen att göra Dig besviken. Det är DU som inte förstår att en svensk åklagare ALDRIG får gå till domstol om han/hon inte anser sig säker på att bevisen håller!
Jag förstår mycket väl. Tyvärr gör INTE Du det. Vill man inte förstå som Du, så gör man det inte. Det brukar nämligen inte vara det stora problemet, vilket brukar vara om mannen uppfattade det eller ej. Vi kommer inte längre Du och jag. Jag har aldrig förr stött på en person som inte VILL förstå, men so be it. God Natt.
GillaGilla
Jag vet en tjej som anmält bara för att djävlas och hur skyddar man sig mot sådant??
Däremot skall ju Stureplans killarna sättas dit .
GillaGilla
HUR vet du det? Även om det var Du själv som ‘råkade illa’ ut, så är frågan OM alkohol eller hetta gjort att Du inte uppfattade ett NEJ för ett NEJ.
Allvarligt talat. För några år sedan bodde jag vägg i vägg med en kvinna som hade skyddat boende eftersom hennes fd. man både misshandlat och våldtagit henne. En av alla dessa man som säger sig vara oskyldigt anklagad i pressen med jämna mellanrum. En kväll så hördes dunsar som om någon slängde någon annan i väggen i den lägenheten. Jag ringde polisen som kom och tog snillet och fick ringa efter ambulans för att kvinnan skulle överleva.
En annan gång, en annan situation men lika lite visste vi grannar. En kvinna misshandlade sin adoptivdotter å det grövsta med tillhygge. Stod om i tidningarna och hon hade erkänt. Jag bodde två trappuppgångar bort och hade haft tösen i skolan när jag gjorde långa praktiken. INGEN inte ens en väninna som bodde i samma uppgång hade haft en aning om den familjens situation. Däremot visste vi alla om att det fanns en annan problemfamilj i botten som vi grannar höll ett öga på och hjälpte barnen när vi kunde eftersom det sociala ansåg att barnen som inte ens fick tillräckligt med mat eller gå in på toaletten när föräldrarna söp, mådde bäst hemma.
Så det där att Du eller jag ‘Vet’ att den har anmält för att djävlas, det köper jag inte längre.
GillaGilla
Även om vi nu skulle anta att den åtalade är skyldig i samtligafall som tas upp i domstolen (vilket synes vara en enfaldig inställning) kvarstår problemet med att avgöra straffvärdet på just den begångna handlingen, och det är väl kanske främst i dessa avseenden som frågorna KAN ha viss relevans. Det handlar inte bara om skyldig eller oskyldig, däremot är det en advokats Skyldighet att se till så att klienten inte får ett för högt straff. Åtminstone för mig är det självklart att det inte är lika straffvärt att fullfölja hela akten efter ena parten (man som kvinna!) sagt nej som det är med en överfallsvåldtäkt.
Det kanske största problemet i denna fråga är att det blir fel hur man än gör; förbjuder dessa frågor helt eller låter dem vara helt tillåtna. Det är väl detta som gett upphov till dagens reglering; att domaren får avgöra detta från fall till fall. Tyvärr innebär även detta att irrelevanta, kränkande frågor kommer att ställas utan invändning från domare, men det är trots det förmodligen den bästa lösningen. Domarna behöver bli lite bättre på att invända mot irrelevanta frågor och advokater kanske bör vara lite mer försynta i sin användning av ”svåra” frågor. Men det ska jag egentligen låta vara osagt för jag vet inte mycket om hur det är ligger till med detta i praktiken.
GillaGilla
Inte ens straffvärdet kan för mig och många med mig vara skäl att ställa den typen av frågor vi diskuterar. Ett NEJ är ett NEJ.
När det gäller skillnaden mellan en överfallsvåldtäkt och en ‘vanlig’ våldtäkt, så är det redan idag klart enligt lagtexten var den skillnaden ligger. Möjligen skulle det kunna förtydligas, men det är en annan fråga.
Sedan när det gäller en kvinna som säger NEJ under pågående akt, så är inte heller frågorna relevanta. I väldigt många fall är det kvinnor som känner sig psykiskt hotade av mannen och då gått med utan att egentligen vilja det att påbörja något som de sedan känner inte går, i andra fall är det så att det är något som händer mellan parterna eller inom kvinnan som gör att hon inte vill mer.
Så relevanta frågor hade varit: ”OK DU sa NEJ, fanns det något särskilt skäl att Du inte ville fortsätta.” Om det efter ett luddigt svar där kommit mer precisa följdfrågor, så hade det möjligen kunnat vara relevant med kränkande fråga, annars inte! En annan relevant fråga är: ”Hur mådde Du efteråt” följd av ”berättade Du om detta för någon” alternativt ”Mådde Du så dåligt att Du behövt läkar/psykologhjälp för att gå vidare”.
Men klädsel eller avsaknad av klädsel, vana att delta i viss typ av sex etc, ÄR ALDRIG RELEVANTA FRÅGOR. För ett NEJ är ett NEJ även om paret varit sambo eller gifta i många år.
GillaGilla
Det som borde vara viktigt för försvarsadvokater att koncentrera sig på är två saker som man sällan hör att har tagits upp:
* Hur har ‘Ditt’ liv förändrats efteråt? Sover Du lika bra/dåligt eller har något ändrats.
Själv kan jag säga att jag sedan drygt 20 år fortfarande har svårt att sova utan att ha en lampa tänd när det inte är ljust ute.
* Är det något som Du inte längre kan eller känner lika stor glädje av att göra?
Frågan kan i sig resultera i uppföljande sexfrågor om kvinnan tar upp att sexlivet inte längre går eller är svårt att genomföra. Det kan också vara så som i flera fall jag känner att kvinnan, oavsett om våldtäkten hänt i ‘hemmiljö’ eller genom överfall, har svårt att gå ut i alla situationer. På kvällen, promenera i skogen utan hund (vet sådana som skaffat hund) o.s.v.
GillaGilla
Det är helt enkelt inte så svart-vitt som du framställer det och jag är övertygad om att du är medveten om det själv. För övrigt framstår du som aningen sexistisk när du envisas med att framställa våldtäkt som något som enbart drabbar kvinnor. Även män kan säga nej, utan att detta hörsammas. Homo-våldtäkter, våldtäkter med tillhyggen och övriga sexualbrott, det finns en mängd risker även för män att utsättas för denna typ av brottslighet.
Det görs inte någon skillnad mellan överfallsvåldtäkt och ”‘vanlig’ våldtäkt”, som du kallar det (vad nu detta skulle vara), i lagtexten, möjligtvis i förarbetena men det orkar jag inte undersöka närmre. Poängen var trots allt att straffmätningen görs utefter en hyggligt stor skala (mellan 2 och 10 år för våldtäkt inklusive grov) av just den orsaken att en mängd faktorer kan spela roll.
Alla frågor är inte relevanta i alla fall, det var inte det jag försökte säga heller. Vissa frågor är de facto intressanta i vissa fall. Just klädselfrågan har jag lite svårt för över huvud taget (liksom du) men sexvanor kan ha relevans till exempel om en målsägande påstår sig ha blivit våldtagen och som bevis för detta åberopar skador i underliv eller anal e.d. och att denne inte skulle ha fått detta om denne inte blivit våldtagen men att det finns vissa belägg för att denne har sådana sexuella preferenser att det inte vore underligt om dessa skador uppstod vid ett, för denne, ordinärt samlag. Allt inom rimlighetens gränser förstås och det är där advokatens etik och domarens styranderätt skall komma in och reglera vilka frågor som är ok när.
Du kan för övrigt sluta upprepa ditt mantra ”ett NEJ är ett NEJ”, det tillför inte diskussionen någonting. Men appropå nej; hur ska du bevisa att detta (eller motsvarande) faktiskt har blivit sagt och att detta faktiskt har uppfattats? I många fall (absoluta majoriteten?) kan detta inte föras till bevis utan brott måste styrkas på annat sätt.
GillaGilla
Nej jag framhåller inte att våldtäkt är något som ‘bara’ drabbar kvinnor. Däremot är det ytterst få fall av våldtäkter som jag hört talas om drabbande män inom fasta förhållanden.
Och så enkelt är det faktiskt att ett NEJ ALLTID är ett NEJ.
Sedan talar jag om förarbetena OCH även i lagtexten. Kolla noga, för det kan vara svårt för de som inte varit uppväxta med skillnaden på kanslisvenska, vars grammatik jag aldrig haft problem att förstå, och vanlig svenska. Kanslisvenska är skarp, vanlig svenska luddig. ”Vid bedömandet av om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om våldet varit livsfarligt eller om den som har begått gärningen tillfogat allvarlig skada eller allvarlig sjukdom eller, med hänsyn till tillvägagångssättet eller offrets låga ålder eller annars, visat särskild hänsynslöshet eller råhet. ”
Där står det i klartext för alla som av ett eller annat skäl fått lära sig kanslisvenska från barnsben – att till de våldtäkter som räknas som grova räknas överfallsvåldtäkter. Att en del andra också räknas dit är en annan sak. Om du sedan jämför med ‘vanlig’ våldtäkt så skall i första fallet 4-10 år gälla medan ‘bara’ upp till fyra år för vanliga våldtäkter. Det framgår ännu klarare i förarbetena.
Det där med klädsel och vanor saknar helt betydelse även i de fall Du tar upp. Skälet är mycket enkelt, troligen får jurister inte lära sig detta och absolut inte den vanlige nämndemannen heller, när en kvinna kommer in till en rättsläkare som är den som skall och ofta också kallas in, så är det för läkaren i normalfallet mycket lätt att se skillnad på bristningar från om vi kallar det så gemensam sex oavsett vilken sort och skador som uppkommit vid våld. En jag känner förklarade det för mig som att det var lika stor skillnad fast på annat sätt som om ett barn som hade benbrott fått det genom medvetet yttre våld eller genom våldsam lek. Tyvärr är det så att alla inte känner till att det är bäst att först gå till närmaste lasarett eller kvinnomottagning för att få hjälp att rätt läkare dokumenterar allt. Och det är absolut inget nöje och inte något som någon frivilligt utsätter sig för. De hjälper sedan till med anmälan. Tyvärr säger jag eftersom många av media fått för sig att de först skall gå till polisen, vilket många drar sig för eftersom nog de flesta kvinnor känner någon som blivit illa behandlad när de börjat där. Skälet är förmodligen att de flesta poliser inte fått samma utbildning att ställa frågor och att dokumentera som många på lasaretten, inte alla, men många.
Det är aldrig någon tvekan om killen, i fallet med kille-tjej, ljuger. Observera att det inte är så enkelt som Ni killar tycks tro att gå igenom hela processen från läkarkontroll via polisanmälan och till rättegång. Jag orkade inte. Många jag känner har inte orkat – det finns i nästan alla fall psykologer och andra som personen som råkat illa ut får tala med och det är förbaskat jobbigt. Sannorlikheten att en tjej skulle anmäla utan någon orsak, den ser jag som så minimal att det är skrämmande att inte hela gången beskrivits så Ni andra utomstående förstått att den enda som har något att förlora på att tala sanning, är den som till slut blir åtalad och hamnar i domstol.
Har mycket svårt att förstå att det överhuvudtaget går att missförstå ett NEJ. Är urbota trött på att höra argumentationen att ja men hon brukar ju säga ja sedan. För det första är det många kvinnor som inte vågar gå vidare med fall där de tvingats mot sin vilja och kännt sig hotade. För det andra så måste ALLTID ett NEJ respekteras.
Sedan är det viktigt att alla som varit i kontakt med kvinnan på lasarettet, även den som tog emot och lotsade henne rätt, blir noga utfrågade. Risken för fel enligt nya lagen är inte någon alls jämförbart med hur det varit under 1900-talet när kvinnan inte räknats som pålitlig, och ibland fortfarande inte gör det, för att hennes klädsel varit si och så, för att hon följt med killen hem, för att hon varit berusad o.s.v I Sverige, till skillnad från andra länder i västvärlden, har kvinnan som offer inte räknats lika pålitlig som förövaren. Ren skandal
GillaGilla
Visst kan man tycka att det förhåller sig på det viset, men det hjälper inte offren..
Om jag springer ut på en motorväg är risken stor att jag blir påkörd, om jag simmar bland hajar är risken stor att jag blir uppäten, om jag flashar med en guldkedja i Soweto är risken stor att jag blir rånad.. Jag tror du förstår vad jag menar..
Att man har ”rätten” och alla juridiska spörsmål på sin sida medför inte att man slipper obehag..
GillaGilla
En kvinna skall i princip kunna gå naken på gatan UTAN att det skulle innebära att en enda person, kvinna eller man, har rätt att utifrån det förutsätta att kvinnan skulle gå med på sexuell aktivitet med den som ser henne!
Hjälper inte offren säger Du. JO det är det det gör. Vi är många som vet att det enda som hjälper utöver att få förövare fällda eller att få förövare tvingas erkänna vad de gjort för sina egna föräldrar och vänner, så är det att samhället, vi alla, säger stopp: Ett NEJ ÄR ett NEJ!
För det är där det måste börja. Med att föräldrar, lärare, arbetskamrater från barnsben och upp till vuxenlivet får detta helt klart för sig: SAMHÄLLET godkänner INGET annat än att NEJ är NEJ och inte kanske, absolut inte ja! Om man inte börjar där, så får vi aldrig rättvisa och heller aldrig empati för medmänniskans känslor. Varken när det gäller detta eller något annat.
GillaGilla
[…] https://norah4you.wordpress.com/2009/01/04/ett-nej-ar-ett-nej-oavsett-kladsel-och-sexvanor/ […]
GillaGilla
Det finns ett antal som försöker göra sig roliga och tror sig kunna vad vetenskapsteori är. Visserligen har kvalitén på högskoleutbildningar i mer än ett fall utarmats sedan högskolorna ökat i antal. Vetenskapsteori är dock vetenskapsteori även om en del tydligen inte lärt in vad som lärts ut!
GillaGilla
så du tycker att vetenskapsteoriär att rabla ett mantra utan att kunna visa på källor. Visa en trovärdig källa på att falska våldtäktsanmälningar är mycket ovanliga
GillaGilla
Föreslår narran att läsa: https://norah4you.wordpress.com/2009/02/09/fakta-inte-myter-om-kvinnomisshandel-mm/
Det är upp till DIG och DE som för fram hypotesen om falska våldtäktsanmälningar att presentera giltiga argument!
Inte tvärt om!
GillaGilla