Alla lika värda, men inte lika varandra

Det stör mig att det är så många speciellt vänsterpolitiker som tror att det går att använda ett trollspö – gymnasieskola, högskolebehörighet, så tror de vips att alla unga skulle kunna hitta jobb bara för att de får gå i gymnasieskola och för att politiker på vänsterkanten kräver att alla linjer skall vara högskolemeriterande.
Alla har inte musiköra. Än mindre har alla bollsinne. Det finns unga som sedan barnsben är hejare på att rita och teckna. Både de som har och de som inte har färgsinne.

Hur kan det komma sig att vänsterpolitiker går och tror att alla bara för att formeln ‘alla skall med’ uttalas, har språksinne nog för ordförståelse och ordkunskap samt dessutom räknesinne nog att klara den matematik som krävs på gymnasium även på 2000-talet för att eleverna sedan skall klara högre studier på universitet med tillräcklig matematikkunskap, krävs från C-nivå (3:e terminen i ett ämne på universitet och högskola) och tillräckliga språkkunskaper (inte bara ordkunskap och ordförståelse i svenska språket utan som minst mycket god engelsk kunskap krävs i de flesta universitets och högskoleämnen)?

Samtidigt finns det barn och unga som skjutsas vidare upp genom årskurserna utan att ha kunskapstäckning för det som nästa årskurs kräver om kursmål skall uppnås. Denna avsaknad av kunskapstäckning beror på många olika saker:

* De elever som har svårt att läsa och framför allt svårt att förstå vad det är det står i texterna de i bästa fall kan rabbla upp utantill, de har ofta inte fått tillräckligt stöd utifrån det de har rätt till enligt skollagen. Att säga att dessa eleverna tappat självförtroendet är något som politikerna inte vill lyssna på. Det kostar ju för mycket.

* De elever som kunde läsa, skriva och räkna när de började skolan, de hålls tillbaka i svenska skolan. Om de inte tröttnat när de får tredje boken som inte utvecklar vidare men repeterar samma sak, så är det ett under. Varje barn har rätt att utvecklas från sin egen förutsättning. Barn och ungdomars utveckling är individuell och följer inga politiska mallar. Dessa barn som ärligt talat inte får blomma ut, de blir antingen de tysta flickorna som varje lärare känner till för de kan allt som står i böckerna men har aldrig stimulerats att vidareutveckla detta så att de kan dra konsekvenserna av det i andra textsammanhang, eller så blir de utåtagerande barn tidigt. Skolorna, dvs främst skolnämnderna utifrån vad de hör från rektor och lärare kallar föräldrar till utvecklingssamtal eller annat. Resultatet blir ofta att etikett sättes på eleverna fast det inte är eleverna det är fel på.

* Så har vi alla elever som av ena eller andra skälet ovan alternativt pga mobbning som är betydligt vanligare förekommande än vad vuxna vill höra på. Dessa eleverna är så skoltrötta att det är ren terrorgärning att tvinga dem läsa vidare på gymnasiet.

* Sedan har vi då dessa som varken är idrottsbegåvningar, musikbegåvningar eller har matematik och språk med sig som något naturligt att vidareutveckla. Alla är lika värda. Men olika.

Det är rent ut sagt löjligt att det finns politiker som försöker dölja arbetsbrist när det gäller enklare arbeten. Fast de enklare arbetena finns ju fortfarande, men de anses inte fina nog. Svenska avundsjukan på akademiska titlar skapar utslagna unga som itutats att allt som gäller är att se till att få högskolebehörighet. Sänkta krav i vanliga skolan i förhållande till de krav som fanns före Grundskolans tid, och som det aldrig var tänkt att skulle försvinna när Sverige tillsammans med Finland hade experimentskolor för hur Grundskolan som vi kallar det i Sverige skulle bli. Palme som skolminister fördärvade den idén och urholkade kunskapsskolan så att ännu fler slogs ut. Visserligen senare. Inte i själva Grundskolan utåt sett för elever fick ju inte längre gå om här i Sverige. Senare så skapades någon form av ‘gymnasielinje’ för de som inte var gymnasiebehöriga. Så följde kommunaliseringen av skolan och ytterligare möjligheter för politiker att stoppa skolpengar i andra fickor och på andra konton. Om inte annat så genom att höja kostnaderna för skollokaler till ‘marknadsvärde’ samtidigt som utgifterna för lärarlöner hölls nere genom att rektor kunde anställa icke ämnes- och icke stadiebehöriga ofta med Lärarförbundets goda minne. Jo så var det. Jag har sett en hel del under åren. Håller i allt väsentligt med Gert Gelotte (för en gångs skull) när han skriver:
För närvarande misslyckas nästan fyra av tio gymnasister med att nå högskolebehörighet på tre år. Tron att tvång förenat med stödundervisning, diverse pedagogiska tricks och indragna bidrag skall göra samtliga högskolebehöriga är mer än lovligt naiv. Om alla ungdomar som inte hör hemma i gymnasiesärskolan skall nå högskolebehörighet finns ytterst bara ett sätt – att sänka kraven tills alla klarar dem. Det kolliderar dock med universitetens klagomål på att alltför många nyblivna studenter redan i dag har för dåliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig studierna. …..
…
Ingen förvånas över att näringslivet föredrar så välutbildade ungdomar som möjligt. Men att S-märkta politiker okritiskt ställer upp på att leverera det näringslivet beställer förvånar.

Det kommer alltid att finnas ungdomar som inte gör som de blir tillsagda, som inte klarar kraven, som mognar senare eller som helt enkelt inte är intresserade av att lära sig ur böcker. En skola för alla måste ta hänsyn till dessa ungdomar. Baylan och Dalman-Eek skriver som om de inte finns.
Gert Gelotte: Men de som inte platsar, GP ledarsidan 2 april 2013 som svar på Behörighet till högre studier nyckel till att få fler unga i arbete, Ibrahim Baylan och Cecilia Dalman Eek (S) på GP debatt 28 mars 2013

Det är inte konstigt att Centerpartiet snurrar till det ännu mera: Dåliga betyg är ett symtom inte en sjukdom, Ulrika Carlsson utbildningspolitisk talesperson(C) på GP debatt 29 mars 2013 där hon tror att: ….alla barn bär på förutsättningarna att nå alla mål. Det är skolans uppgift att hitta arbetssätt som ger rätt förutsättningar för varje enskild elev.

Skolan kan göra mycket för att se till att elever som så behöver får den hjälp de har rätt till samtidigt som de som kommit längre inte bromsas utan får utvecklas i sin egen takt. Men det är lika omöjligt att göra en operasångare av en som saknar musiköra eller en proffsfotbollspelare av någon som saknar bollsinne som det är att göra en jurist, ingenjör eller historiker för att ta några exempel av de som saknar förmågan och eller viljan att råplugga in samtidigt som de förstår allt det som krävs för att klara att få en akademisk examen som är kvalitativt jämförbar med andra länders. Att gå och tro att alla bär på förmåga att bli språkmänniskor, matematiker eller något annat som kräver god ordförståelse, ordkunskap, språkförmåga i flera språk o.s.v. det är att tro på tomten året om!

Lika tokigt är det när Vänsterpartiet vill stoppa all vinst i skolverksamhet. Det är inte om något sker med vinst eller inte som är avgörande för hur mycket kunskap som lärs in. Däremot är det att det finns skolverksamhet som går med vinst ett utomordentligt exempel på dålig ekonomisk hushållning för att pengar rinner ur skolverksamheten till alla möjliga andra verksamheter i kommunerna. Att vinster i skola och vård bör ligga kvar inom landet och skattas här som all annan svensk verksamhet, det skulle jag däremot kunna ställa upp på. Lika lite som jag gillar skattesnurror i den kommunala verksamheten gillar jag när det finns skattesnurror eller upplägg som undantar skatt på verksamhet som utförs i Sverige där människor får lön i Sverige. Två skilda saker. Men ack så viktigt att skilja mellan dem.
Dags att ta ansvar för skolans problem, Jonas Sjöstedt och Rossana Dinamarca (V) på SvD Brännpunkt 1 april 2013

Se även: Tar 12 år att utbilda till ungdomsarbetslöshet, Norah4you 30 mars 2013
Varför inte acceptera att Alla barn är lika värda, men olika?

Read Full Post »

Tar 12 år att utbilda till ungdomsarbetslöshet

I alla lägen gäller det att identifiera det rätta problemet för att hitta lösningar. Lappningar och lagningar av något som beror på att man bortser från verkliga problemets konsekvenser, kostar skjortan och löser inte problemet!

Allt har blivit precis så illa som vi som åkte i beställda tåg till Stockholm på 70-talet för att protestera mot Palmes UKAS befarade. För det började då, det problem vi har idag, med att den riktiga studenten tagits bort och att de krav som ställdes på studenter som kom till universitet och högskolor sänktes. Ännu mer på att kraven under resans väg på universitet och högskolor fick sina krav sänkta kurs för kurs. Samtidigt som man från Statens sida tog bort Småskollärarutbildningen, en utbildning som förvisso var eftergymnasial och inte akademisk, men som i sig innefattade något som de nya lärarutbildningarna saknade: Djupare metodisk, pedagogisk och didaktisk (fast så hette det inte då) utbildning. Eller som mina egna lärare långt senare när jag skolade om mig till SO-lärare sa: Man kan lära Snobben läsa, men det är Snobben som måste läras att lära in att läsa. Två helt olika problemställningar där de lärarutbildningar som kom för att vara anpassade till Grundskolan betonade det första men missade det andra.

Under 1970-talets efterdyningar av vänstervågen i Sverige kom många nyutbildade lärare och en del, vänsterorienterade, delen av de äldre lärarna att få för sig att det var eleven som skulle bestämma vad, när och hur eleven skulle lära in. Här kom andra spiken i kistan på svenska skolans förfall. Redan då började man missa vad som gäller för Barn- och Ungdomarsutveckling.

Alla barn är lika värda, men olika. Varje barn har sin egen utveckling som kan vara samma som andras i samma ålder, sina äldre syskons eller vara något helt annat. Det handlar inte om att skolan skall försöka hitta problem utan om att skolan skall hitta varje elevs styrka samt intresse och utifrån detta ge den enskilde eleven de för eleven bästa verktygen att klara de första skolårens inlärning av matematik, svenska språket (inkluderar ordförståelse och ordkunskap/synonymer) så att eleven inte bara slussas vidare i ‘Alla skall med’-anda. Det senare innebär de facto att skolan/föräldrar och skola tillåter eleven att misslyckas samt sänker självförtroendet och skapar större och större problem ju längre eleven tillåts slussas vidare utan att ha uppnått målen.

Sammanhållen klass är inte ett axiom för att lyckas. Tvärt om. Det är mycket viktigare att elever som har något så när samma kunskaper och/eller intressen får utvecklas i sin egen takt utan att man därför uppgraderar eller nedvärderar elever som går i en annan klass. Alla skall med-syndromet har skapat många felaktiga placeringar i Särskola. Vet lärare och föräldrar, samt ännu värre vet inte skolpsykologer om hur barn- och ungdomar utvecklas högst individuellt så att man i en och samma femma idag kan ha elever som kunskapsmässigt uppfyller krav på en 3-e klassare, dvs aldrig fått det stöd som varje svensk skolelev har rätt till enligt skollagen, och att man samtidigt i 5:an kan ha elev i samma klass som kunskapsmässigt i svenska språket och matematik har kunskaper motsvarande vad målet är för en 7:e klassare, så blir situationen den vi ser:
Vi utbildar unga till arbetslöshet
Skolan/Staten/Skolverket tillåter utan sanktioner kommuner att låta bli att ge elever det stöd de behöver för att lära sig läsa och räkna. Delvis rätt men mer fel än rätt har ett antal kulturpersonligheter som tillsammans med några professorer och Margareta Winberg (fd. vice statsminister S) skrev Staten måste ta ansvar för den svenska skolan, DN Debatt 26 mars 2013 Deras inlägg bortser helt från det grundläggande problemet: att svenska skolan sedan Grundskolans införande bortsett från barn- och ungdomars utveckling och därigenom tillåtit(?) att det finns unga från början till slut i Grundskolan utbildats till arbetslöshet.

Början har jag skrivit om ovan. De senare konsekvenserna av början har försvårats genom att betona elevens eget val utan hänsyn till om eleven har eller inte har den grund att stå på som eleven behöver. Helt utan hänsyn tagen till om det eleven önskar läsa på gymnasiet är något som det finns eller förväntas finnas lediga tjänster i den öppna arbetsmarknaden som söker/kommer att söka nya att anställa. Se Utbilda till arbetslöshet?, Norah4you 23 augusti 2012

Den andra biten i att identifiera problemet är att erkänna att genomsnittsföräldern och ännu mindre eleven har den kunskap de behöver för att kunna styra skolan. Än mindre har de kunskaper i metodik, pedagogik och didaktik, något som kräver ämnes- och stadiebehöriga lärare (allt annat är ren och skär nys!). Däremot har genomsnittsföräldern eller rättare sagt i princip alla föräldrar oavsett egen ekonomisk situation, kulturell bakgrund och utbildning, en sak som måste tas tillvara: Intresset för sitt eget barn. På den biten har Ulrika Carlsson Centerpartiet rätt när hon i sin debattartikel i GP poängterar: Haninge har i stället varit framgångsrika med att identifiera verkliga problemfaktorer och åtgärda dessa kostnadseffektivt med lösningar som gynnar eleverna.
Förvaltningschefens egen utredning av skolorna visade att verksamheten präglades av otydliga mål, och låga förväntningar på lärare och elever.
De åtgärder som sattes in – och som visat sig fungera – var att engagera vuxna i att skapa förtroendefulla relationer med eleverna. Det skapade högre förväntningar kombinerat med rimliga krav.
Vidare har man anpassat skolornas arbetssätt utifrån elevernas förutsättningar och behov, kombinerat med att engagera föräldrar i barnens skolgång. Det i sin tur har underlättat att få eleverna att själva sträva efter att lära sig mer. Dåliga betyg är ett symtom – inte en sjukdom, Ulrika Carlsson utbildningspolitisk talesperson Centern på GP debatt 30 mars 2013

Mer rätt har Lars Ohly när han och Bengt Bratt (V) poängterar vikten av att stötta svenska språket genom att behålla Författarpengen. Som jag tidigare skrivit om i Ohly har nästan rätt, Norah4you 23 mars 2013 : Skolbibliotek är numera klart uttryckt obligatoriska. Det är bara det att varje kommun kan själva avgöra hur mycket pengar som skall satsas på barnkultur då speciellt på böcker (även teaterbesök).
Det drabbar i första hand barnen. I andra hand barnboksförfattare som inte lånas ut minst 2000 gånger per år här i Sverige. Rapporteringen om utlåningen i skolorna oavsett om skolan är i privat eller offentlig utförares händer, är dessutom bedrövlig. Vi måste göra allt vi kan för att stärka svenska språket och förståelsen för svenska språket. Detta är viktigt oavsett var i världen ett barns föräldrar kommer ifrån. Skall man bo och läsa i det svenska samhället hänger allt på att svenska är ett primärspråk där elever får med sig såväl ordkunskap och ordförståelse som att de tidigt får verktygen att kunna lära sig läsa för att kunna lära in det som läraren lär ut.

Hela denna problematik missar Hur ska regeringen klara ungdomsgarantin?, Ylva Johansson och Olle Ludvigsson (S) på SvD Brännpunkt 29 mars 2013 Lappa och laga problem som aldrig identifierades och ännu mindre åtgärdades de första skolåren, kostar stora summor och stärker inte möjligheterna till att få jobb på den öppna arbetsmarknaden och absolut inte elevernas självförtroende. Det går inte i längden att försöka hävda socioekonomiska problem och därför hälla mer och mer pengar över en skola. Problemet löses inte genom pengar utan genom att se till att först lärarna får en tillräckligt bra ämnes- och stadieutbildnning vilket inkluderar i att kraven för att få bli lärare måste höjas till motsvarande minst 1,0 på högskoleprovet. Ett prov som borde vara obligatoriskt för att få bli lärare. Sedan bör man från statens sida göra två saker:
* Ge en stimulering till de som går ut Lärarhögskolan och klarar praktikåret. Viss del av studielånen bör skrivas av direkt, förslagsvis 25%. (Samma stimulering bör läkare som är klara med AT-tjänst samt sjuksköterskor som är klara med specialistsköterskeutbildningen få. De senare bör även få minst 80% av lönen under vidareutbildningen.)

* Lägga vite via att låta Skolverket kräva vite av de grundskolor som inte stimulerar sina elever genom att ge dem de verktyg som Skollagen kräver. Samma krav skall ställas oavsett utförare och om skolan är kommunal eller privat.

S måste införa 90-dagarsgaranti, Gabriel Wikström SSU på SvD Opinion 20 mars 2013 Glömmande att S inte är i regeringsställning och att S i regeringsställning är de som förvärrade sin egenhändigt skapade skola genom att kommunalisera
Fler unga begåvningar måste välja läraryrket, Stefan Löfven (S) och Eva-Lis Sirén ordförande Lärarförbundet på DN debatt 30 mars 2013 Prata går lätt. Identifiera problem och ta ansvar för sina egnas tillkortakommande är svårare. Ännu svårare är att ‘börja hemma’ …… För att Lärarutbildning skall få den status som yrket har rätt att kräva, så krävs mer akademisk utbildning och kvalitativt högre ämnesutbildning än vad många lärarlinjer för tidigare årskurserna ger idag!
Ett skolsystem i fritt fall, Malin Lärnfeldt på GP debatt 28 mars 2013
Fackkrav: samlat grepp om skolan, Aftonbladet 30 mars 2013

Det tar 12 år att utbilda till ungdomsarbetslöshet. Detta förfarande borde inte få fortsätta.

Read Full Post »

Ohly har nästan rätt

inte bara hur författarna får sin ersättning utifrån antalet utlåningar o.s.v. men också i att det nya förslaget från Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) ser ut, så långt är det inte problematiskt för någon som är utbildad lärare, bibliotikarie eller suttit i kulturnämnd att hålla med. Författare reduceras till bidragstagare, Lars Ohly (V) och Bengt Bratt (V) på GP debatt 22 mars 2013
Historiska beskrivningen korrekt. Tyvärr för kulturministern är även beskrivningen av förslaget till förändring i stort sett korrekt.

Problemet är ett annat och utgår direkt från att det är färre och färre lån per elev. Barn och unga läser inte alls lika mycket som de gjorde så sent som för 10-15 år sedan. Till viss del får den nya tekniken skyllas för detta. Dock är det viktigt att göra något åt detta problemet. Dvs att få fler barn och unga att läsa boken i pappersform. Förvisso är det bra att det finns intalade böcker. Tveksammare till att böcker finns tillgängliga på läsplatta – det har lite grann med inlärningsproceduren att göra ännu mera med att den motoriska rörelsen som handen gjorde när ‘man’ skrev av i anteckningsbok stödord och korta citat för att kunna återberätta det man läst, det utgjorde och utgör en stor del av den intellektuella socialiseringen och utvecklingen som många tyvärr missar idag. Med påföljd att alltför många får större och större brister i sin ordförståelse och ordkunskap.

* Bibliotekspengen eller det som kallas Författarpeng, bör finnas helt orört kvar. Där har Lars Ohly (V) och Bengt Bratt författare och riksdagsman (V) helt rätt. Kanske skulle den pengen kunna ökas för författare som lånas på skolbibliotek. Skolbibliotek är numera klart uttryckt obligatoriska. Det är bara det att varje kommun kan själva avgöra hur mycket pengar som skall satsas på barnkultur då speciellt på böcker (även teaterbesök).
Det drabbar i första hand barnen. I andra hand barnboksförfattare som inte lånas ut minst 2000 gånger per år här i Sverige. Rapporteringen om utlåningen i skolorna oavsett om skolan är i privat eller offentlig utförares händer, är dessutom bedrövlig.
Jag skulle kunna tänka mig att ett lämpligt förslag som verkligen gynnar mer läsning i unga år skulle kunna vara:

* att utöver Författarpengen, som bör behållas i nuvarande utsträckning, så bör varje elev i Sverige garanteras ett visst belopp från sin kommun samt motsvarande från staten i anslag till förbättrade skolbibliotek. Samtidigt som barn- och ungdomsboksförfattare som köps in redan i samband med rapportering av inköp garanteras ett visst symboliskt belopp utöver Författarpengen. T.ex. 5 eller 10.000 kr per inköpt nyutgiven skriven bok. Det högre beloppet skulle jag vilja anslå till de som skriver på svenska. Skälet är att oavsett var i världen ett barns föräldrar är födda, så är barnet om det bor i Sverige i behov av att lära sig svenska språket från grunden. Det är A och O för all vidare skolutbildning och personlig utveckling för att kunna delta i samhället.

* att fleråriga sk. stipendier/resestipendier styrs upp så att som minst hälften av alla pengar går till barn- och ungdomsboksförfattare. Lägger man inte grunden ordentligt, så hjälper det tyvärr inte om det är aldrig så fina bågar som slås över valven. Helheten är viktig. Det vore dessutom inte fel att kräva en direkt motprestation. Denna motprestation skulle t.ex. kunna vara utökat kopieringstillstånd för skolorna där dessa fick tillstånd att kopiera 1 av respektive barn- och ungdomsboksförfattare själv bestämt kapitel. Att stimulera nyfikenhet och intresse att låna en bok kan aldrig vara fel. Att få extra, för det är en form av extra, reklam för en ny bok så att de blivande läsarnas föräldrar får kännedom om att boken finns, få ungar att be sina föräldrar att köpa boken o.s.v. är inte fy skam även om det i det fallet kan anses komma i kollision med nuvarande kopieringsavtal.

* Principiellt är jag emot garanterade författarpeng. Det är med det som med mycket annat i samhället att alla som skriver, skriver inte tillräckligt bra (och den bedömningen är numera ofta politisk mer än kvalitativ). Den delen av nuvarande statliga anslag och avtal med bibliotek och annat bör helt omarbetas.

Totalt krävs en storsatsning där Bibliotekscentrum och Författarförbundet får tillgång till ungefär 20-30% mer pengar än idag. Dessa pengar bör inte gå till överbyggnad i form av administration. Dock bör enligt min uppfattning en del av dessa pengar öronmärkas så att Bibliotekscentrum och Författarförbundet gemensamt kan föreslå ett antal bokpaket där årets eller årstidens klassiker tillsammans med x antal nya barn- och ungdomsböcker (även nyutgåvor) rekommenderas utifrån tre kriterier: Lättlästa böcker för de som har svårt att lära sig läskoden eller hade svårt men fortfarande saknar ordkunskap; Barn- och Ungdomsböcker som man från Bibliotekscentrum och Författarförbundets sida hjälper till att ta fram Lärarhandledning på max 10 sidor. Alla ämnes- och stadiebehöriga lärare har oavsett ämne en stor källa att hämta bland barn- och ungdomsböckerna. Däremot är inte alla legitimerade lärare utbildade svenska lärare och har tillräcklig kunskap om vad som går att arbeta i det egna ämnet med utifrån att eleverna får ett kapitel kopierat och läst(se ovan).

Tillägg 08.20 26 mars 2013. Det är då för väl att Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)uppbackad av Cecilia Magnusson ordförande moderaterna i Kulturutskottet bekräftar ….de kulturpolitiska stödsystemen generellt, vilka omfattar såväl stipendier, bidrag och offentligrättsliga ersättningar. Ännu bättre hade det varit om Utbildningsminister Jan Björklund hängt på och talat om behovet av ytterligare öronmärkta pengar för att trygga svenskakunskaperna, ordförståelse och ordkunskap speciellt för Barn- och Ungdomar i Grundskola. Där krävs extra pengar. Hade inte varit dumt om de pengarna varit öronmärkta per elev så att det blivit tvång att köpa in barn- och ungdomslitteratur till skolbiblioteken. Ytterligare ett annat behov som berörs är uppdatering av vanliga skolböcker. Flertalet skolor, speciellt kommunala skolor av oförklarlig orsak, har skollitteratur från grundskola och upp som är gammal såväl i ålder som i aktualitet. Världen ser helt annorlunda ut idag än vad den gör i bl.a. SO-böcker. För att inte tala om ihopklistrade(för att hålla ett skolår till) kartböcker.
Det måste till en stor satsning från flera håll för att trygga hela ungdomskulturen.
Författare har rätt till ersättning, GP 26 mars 2013

Read Full Post »

NEJ Folkpartiet, Vi svenskar sa NEJ till Euro

och har inget alls i en EU-bankunion att göra! Någon måtta på de vänsterliberala drömmarna som en del folkpartister drömde på 70- och 80-talet får det allt vara. Hur man kan kalla sig liberal och demokrat om man inte är beredd att stå upp för de som inte delar ens åsikts rätt att kräva att folkomröstningen om Euro skall vara vägledande tills annan folkomröstning högst eventuellt, knappast aldrig, säger annat, det är märkligt. Det är inte den liberala folkpartiideologin som bl.a. Valdemar Svensson och min egen farfar var med att sjösätta här i Västsverige när det begav sig.

Respektera andras uppfattningar. Det är viktigt. Som moderat numera borde jag kanske applådera er. Med det är det som är skillnaden: Moderater har högre till tak och det är tillåtet att vara vänster socialt men höger ekonomiskt. Betydligt mer liberalism, och då menar jag inte merkantilistisk liberalism, inom moderaterna än vad som numera finns inom Folkpartiet!

Sverige hör hemma i Europas Bankunion, Jan Björklund, Birgitta Ohlsson och Carl B Hamilton på Expressen debatt 18 oktober 2012

Här är bara ett av många argument mot Ert resonemang: Merkel: Låt EU godkänna budgetar, GP 18 oktober 2012

Tillägg märklig ledarartikel i GP. Må vara att GP är oberoende liberal…. Nödvändig bankunion, GP 20 oktober 2012
Subjektiva flummerier och inte ett enda giltigt argument.

Read Full Post »

Självfallet bättre med en 1-årig

gymnasieutbildning i stort sett fri från teoriämnen som eleven orkar, klarar av att genomföra och får slutbetyg ifrån,
än
en 3-årig gymnasieutbildning som eleven antingen hoppar av (jösses om media visste hur många av dessa avhoppar som kommunen som har ansvaret för inte har en aning om vad de gör), skolkar eller inte klarar av att få godkänt i de ämnen som krävs för att få möjlighet (vilket knappast flertalet av de elever som är skoltrötta gör) att läsa vidare på Högskola och Universitet.
Därom råder det inget tvivel annat än hos vänsternissar som fortsätter sitt manta ‘Alla skall med’ kompletterat med att de betvivlar om de som gått 1-årigt gymnasium ens med betyg därifrån skulle ha chans på arbetsmarknaden.

En elev som får ett betyg från 1-årig gymnasieskola som i sin utformning med yrkesgymnasielinje där praktik ingår har betydligt större möjlighet att få praktikantjobb och även enklare jobb,
än en som gått 3-årigt gymnasium utan att få godkänt i flera vitala ämnen och utan praktik. Det som skiljer dem åt är att den som har ETT betyg (från 1-årig gymnasieskola) och minst ETT praktikintyg (från praktikantplats) har i dagens samhälle lättare att bli kallad på intervju. Har du referenser och praktik så har du. Har du inte referenser och inte praktikintyg, så har du mycket svårt att hävda dig även om du läser upp till Högskoleexamen.
Att få någon att läsa in det personen behöver i sitt arbete är betydligt lättare än att få en teoretiker att klara av att skaffa den praktik och erfarenhet som behövs för att vara till nytta för en arbetsgivare!

Ettårigt gymnasium nästa år, GP 16 september 2012
Ettårig gymnasieskola skall införas nästa år, Expressen 16 september 2012
Korta program på gymnasiet redan nästa år, DN 16 september 2012

Att Oppositionen protesterar är kanske för att de som påbörjar en ettårig gymnasieutbildning hösten 2013 har stora möjligheter att kunna visas ha fått jobb utifrån sin yrkesutbildning och praktikintyget redan innan valet 2014. Snacka om risk för Oppositionen att bli blåsta på konfekten. Om å andra sidan de som går ut inte fått jobb eller praktiplats, så är det få studerande från vanlig gymnasieskola av dem som inte läser vidare som fått jobb så det går inte att klanka på Alliansen om de ettåriga inte fått.

Tillägg 16.03 Ettårigt gymnasium kanske redan 2013, SvD 16 september 2012

Tillägg 20.28 Jag giller inte politiker som gått till näringslivet och bluddrar om saker de inte har en aning om. Kritiska reaktioner på kort gymnasietid, SvD 16 september 2012. Varför kanske någon undrar. Jag har sett flera goda exempel på att de som haft praktikintyg men inte gymnasieexamen lyckats mycket bra, till och med bättre än flertalet som gått ut gymnasiet med examen. Samtidigt verkar många glömma bort att det är bättre med en 1 årig utbildning som ger betyg än att ha unga som antingen inte kommer in någonstans eller hoppar av första månaderna för att sedan driva på stan eller sitta hemma vid datorn. De som gör det lär ha ack så mycket svårare att få jobb.

Read Full Post »

Sedan när blir näringsupptaget bättre

om ännu mer av samma mat sätts på bordet? Borde inte Socialdemokraterna först analysera problemet VARFÖR så många unga idag inte klarar att uppnå kursmålen för det som förr kallades Godkänt? Det kan ju mycket väl vara så illa, och är förmodligen också så, att det varit fel på maten när kommunerna sparat på alla skolkostnader sedan Kommunaliseringen, i stället för att satsa på Socialdemokraternas gamla mantra Vård, Skola och Omsorg.

Att tvinga skoltrötta och/eller felstimulerade elever och/eller mobbade elever som drar sig för att gå till skolan, till obligatorisk sommarskola för att läsas upp betyg, är knappast annat än att måla om en murken yttervägg utan att byta panel eller göra ordentligt grundarbete! Skall det vara så, så hade vi lika väl kunnat ha kraven för uppflyttning till nästa årskurs kvar precis som vi hade innan Palme blev skolminister.

Att ställa kravet på Skolan oavsett vem som är utförare av undervisningen, privat, kommunal eller statlig, att ALLA elever som inte får betyg SKALL erbjudas Sommarskola, det är en helt annan sak som i sig utgår från befintlig Skollags krav att elever har rätt till det stöd som krävs för att de skall klara av den obligatoriska Grundskolan. Där har Utbildningsminister Jan Björklund (FP) en poäng i sitt tidigare lagda förslag. Men det handlar om att finna lämplig mat för att få ‘patienten’ frisk. Inte om tvångsmatning!

Sommarskoletvång för betyglösa, GP 13 juni 2012
S: Kapa sommarlovet för kuggade elever, Expressen 13 juni 2012
Sommarskoletvång för betyglösa, SvD 13 juni 2012
Kortat sommarlov för elever som inte når grundskolemålen, DN 13 juni 2012
S-krav: Indraget sommarlov för lågpresterande elever, Aftonbladet 13 juni 2012

Tillägg 08.48 Fel att tvinga barn till sommarskola, Margareta Pålsson (M)ordf. Utbildningsutskottet

Read Full Post »

Yrkeskurs BRA förslag!

Men det är viktigt att det är något som inte står som val för de som söker till gymnasierna från grundskolan utan att det kursalternativet finns för de elever som hoppar av eller som är på väg att hoppa av från linje de kommit in på.
Dvs. de som under första eller andra gymnasieåret känner att de inte orkar eller klarar av den teoretiska utbildning som alla numera ‘skall’ förutsättas klara av och vilja ha, de skall kunna få välja om under pågående studietid så att de inte helt faller mellan stolarna utan att de kan få med sig den del av sin utbildning de själva orkar med.

Bättre att satsa på 1-2 årig yrkeskurs för alla skoltrötta som strular, läs är på väg att hoppa av, och som kan erbjudas de som har hoppat av. Hellre det alternativet än dagens meningslösa alternativt utnyttjande av gratis ungdomsarbetskraft som förekommer i de projekt som kommunerna har att erbjuda ungdomar under 20 år som inte går utbildning och inte har jobb. Skola för framtiden om än inte allt som vissa anser att alla skall ha förmåga ork och intresse att läsa in ingår är bättre än sena-tonårs-dagis som det i princip är på mer än ett ställe inom Sveriges kommuner för dessa ungdomar om de inte vill hänga och dra på stan eller ligga hemma i sängen!

GP-s ledarsida har rubriken: Yrkeskurs botar få skoltrötta, GP ledarsidan 11 februari 2012
De har helt missat poängen. Poängen är inte att yrkeskurs botar skoltrötta, utan att skoltrötta får ett realistiskt alternativ att välja i stället för att känna sig helt överkörda, utputtade av kommunens myndigheter när de för att få något, bedrövlig ersättning, skickas ut och t.o.m. inom kommuner får utföra jobb som förr i tiden hade heltidsanställd personal som utförde det men som arbetsgivare, kommun eller annan, genom att kalla det ungdomsarbetskraft slipper betala riktig lön för. Det är också ett alternativ för den som i slutet av första terminen på gymnasie känner att den inte orkar lika mycket eller känner sig utslagen eftersom den inte klarar av teorin. För de som klarar om än med ett nödrop, för dem är det inget alternativ.

Björklunds signal är uppgivenhet, SvD 10 februari 2012

Alla elever är lika värda och i en idealisk skolmiljö skulle alla elever kunna få det stöd de skulle behöva,
men alla elever är ändå inte lika varandra. En del varken vill eller har förutsättningar för all gymnasieteori. De är inte mindre värda eller dumma för att de har andra lika viktiga förutsättningar inom icke teoretiskt område. Sluta upp och tro att alla elever kan, vill och ens bör få med sig allt de behöver om de senare i livet vill välja om till högskolestudier. För de som vill det, så finns Komvux. Det var för dem och inte för de som vill konkurrenshöja sina betyg som Komvux skapades!

Read Full Post »

Svenska Grundlagar gäller i Sverige!

Det är med förvåning jag än en gång inser att alldeles för många aldrig lärde in det som är och hela tiden har varit ett av de grundläggande kraven för att få godkänt i ämnet samhällskunskap årskurs 9. Den som inte lärt sig förstå det svenska samhället i allmänhet och skolan i synnerhet SKALL vara genomsyrat av, den har helt missat vad ordet/begreppet demokrati står för!

Hela svenska samhället bygger på Sveriges Grundlagar. På respekt för våra grundlagar och att den offentliga makten, utövare och de som är i utövares ställe RESPEKTERAR våra Grundlagar.

Regeringsformens 1 kap 2§ står ännu en gång i centrum.
”2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Lag (2010:1408).” Regeringsformen 1 kapitel Statsskickets grunder §2

Det är alltså inte ens tillåtet av svenska myndigheter eller de som utför uppdrag för svenska myndigheter att ge bidrag till någon förening som oavsett politisk, kulturell, etnisk eller annan bakgrund inte ställer sig bakom demokratibegreppet så som de svenska Grundlagarna anger detta!

Ge inga bidrag till hatet, SvD Opinion ledarsidan 13 juli 2011
Jag förstår att demokratiminister Birgitta Ohlsson är besviken. Birgitta Ohlsson: Jag blir oerhört besviken, repligk SvD opinion 14 juli 2011

Dock är frågan större än att bara omfattas av demokratiministern samt ansvarigt statsråd för myndigheten Ungdomsstyrelsen, statsråd Nyamko Sabuni, eller Erik Ullenhag ansvarigt statsråd för diskrimineringsfrågor. Detta är en fråga för Utbildningsminister Jan Björklund och för statminister Fredrik Reinfeldt att ta till sig och fundera över vad som behöver till i form av skräpta krav på såväl grundskoleutbildning samt krav på alla svenska myndigheter/utövare att respektera våra svenska grundlagar!

Tillägg 15 juli 05.33 På förekommen anledning, då det under natten förekommit att person skickat kommentar som beskyller annan namngiven person för att begått brottslig handling inkl. blåljuga ‘för svenska folket’ vill jag göra följande klart:
De flesta bloggar i Sverige och annorstädes har utöver det lands lag där bloggaren hör hemma också annan internationell lag som skall följas. I wordpress fall gäller Amerikanska lagar, precis som för många andra bloggportaler som används för bloggande även av svenskar. Det är alltså inte tillåtet att påstå saker hur som helst om offentlig person eller dennas yrkesutövning. Den som skriver något sådant, liksom den som tillåter en sådan kommentar att komma in bryter mot de avtal som bloggägaren tecknat när bloggen startades upp. Är medveten om att många missat detta.

Utöver det gäller för alla svenska medborgare och de som skriver/kommenterar i Sverige även svensk Brottsbalk (1962:700)
”5 kap. Om ärekränkning
1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.
Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.

2 § Är brott som i 1 § sägs att anse som grovt, skall för grovt förtal dömas till böter eller fängelse i högst två år.
Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om uppgiften genom sitt innehåll eller den omfattning i vilken den blivit spridd eller eljest var ägnad att medföra allvarlig skada.

3 § Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom, dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligt 1 eller 2 §, för förolämpning till böter.
Är brottet grovt, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.” Källa Brottsbalken 1962:700

Observera att det endast är de som är ”skyldiga att uttala sig” och som visar ”att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den”, endast där både A och B gäller alltså inte antingen eller som krävs.
(Ni kommer väl ihåg mängdläran i matematiken? Här är en praktisk tillämpning av den för det är den som ligger till grund för logisk analys när hänsyn skall tagas till vad som krävs och vad som ingår i en lag, ett påstående, ett argument. Redan de gamle grekerna förstod matematiskt tänkandes betydelse för helhetssyn och logiskt tänkande, filosofi m.m.)

Tillägg 07.28 15 juli. I Newsmill finns ett snille som tycker att ‘Islamisterna’ bör få behålla bidraget. Därför bör islamisterna få behålla sina bidrag, Aje Carlbom Socialantropolog Newsmill 15 juli 2011
Det saknar betydelse vilka det inte är demokratiska – bör är svagt för SVENSK GRUNDLAG GÄLLER I SVERIGE!

Read Full Post »

Om Socialdemokratisk skolpolitik,

tycker jag inte, men har många tankar. Hur i hela fridens namn kan man försvara att elever som är bra på idrott, musik eller dans skall tillåtas gå i spetsutbildningar i det just de barnen har bäst förmåga att utvecklas för framtiden i,
samtidigt som man anser att det är ‘fel väg att gå’ att tillåta spetsutbildning för de elever som har sin extra ordinära förmåga på det teoretiska området.

Alla barn är lika värda, men olika. Det har inte bara betydelse vilken miljö ett barn kommer ifrån utan också vad det enskilda barnet är intresserat av och känner stimulans att lära mer i. Detta gäller som alla ämnes- och stadiebehöriga lärare vet oavsett vilken teoretisk nivå och oavsett vilken kulturell nivå barnet har.

Profilklasser för 12-åringar, SvD 4 april 2011

Tillägg 15.53 Klart för elitklasser på högstadiet, GP 4 april 2011

Tillägg 23.42 Är matte finare än idrott?, SvD Ledarsidan 4 april 2011

Read Full Post »

Snurriga experter

som inte är ämnes- och stadieutbildade i pedagogik, metodik och didaktik för Grundskolan, för det kan de knappast vara eftersom de missat att lära in Barn- och Ungdomarsutveckling vilket är ett obligatoriskt kursmoment för alla som skall bli lärare i Grundskolan, tycks tro att Geografilektioner borde bygga på samband innan eleven lärt sig de faktakunskaper som behövs för att förstå sambanden och det många år innan barnets utveckling medger möjlighet att ta till sig sambanden.

I GP konstateras på ledarplats det självklara ”Istället för att från början lära barnen om länder, städer, sjöar och hav och dess placering menar experterna att skolan så tidigt som möjligt måste ”öka ungdomars beredskap för att agera i en dynamisk, globaliserad värld” (vad det nu kan betyda). Skolämnet geografi bör erbjuda eleverna ”de metoder som de behöver för att som vuxna delta i och bidra till utvecklingen av ett demokratiskt, globaliserat och hållbart samhälle”.

Vilka dumheter. Som om människor med gedigna grundkunskaper skulle vara mindre demokratiska. För att barnen skall kunna se sammanhang och konsekvenser och kunna dra de slutsatser som kursplaneförfattarna efterfrågar så måste de ju känna till hur vår del av världen är beskaffad. Hur skall de annars kunna sätta vårt sätt att leva i relation till hur det ser ut i andra delar av världen?” Baskunskap aldrig omodern, GP ledarsidan 17 november 2010

Tidigare artiklar i ämnet:
Björklund kör över experterna om geografi, SvD opinion 11 november 2010
Fakta och samband hör ihop, SvD opinion 12 november 2010
Kartan eller verkligheten, Smålandsposten Ledare 12 november 2010

Personligen undrar jag hur de flummande sk. experterna lärt sig skriva och läsa? Det går att diskutera om barn skall börja med bokstäver eller ord, men om man logiskt skall överflytta dessa sk. experters inlärning på läs- och skrivförmåga, så borde barn börjat med att lära sig långa meningar utan att förstå varken bokstäver eller ord i meningarna. Skrämmande vänster flum!

Read Full Post »