Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Lån’

Om banker har lånat ut pengar för frikostigt till personer för köp av bostad, utan att kräva att det ingår en försäkring som gäller ett år i händelse av arbetslöshet eller sjukdom, sådana försäkringar finns, så borde väl bankerna rent allmänt vara betjänta av att bostaden fortsatt bebos och inte förfaller. Samt utan att som är fallet i Spanien mer eller mindre tvingas acceptera att de inte får vräka hur som helst? Å ena sidan har bankerna i hela Europa haft och har höga vinstmarginaler på de pengar de lånar ut och bostaden finns ju kvar i bättre skick om den bebos än om den på en marknad där färre och färre har råd att köpa lägenheter och hus tvingas stå och förfalla utan underhåll, å andra sidan, så måste det väl ändå vara så att lånegivare har skyldighet att se till att de som lånar har försäkringar som täcker minst ett år om något händer. Svårt att avgöra vad som skall hända efter det året, men någon måtta på girighet och övervinst måste det ändå vara om man i ett demokratiskt samhälle vill hålla hjulen igång utan att försämra ‘värdet’ på tillgångarna alldeles för mycket så att det skulle kosta mer att reparera för att sälja i senare skede än vad ‘vinsten’ av att vräka skulle göra. Något måste ju även de som tagit lånen kunna betala även om det är marginellt. Men bebodda bostäder är bättre för samhället. Eller har jag fel?

Spanska banker stoppar vräkningar, GP 12 november 2012

Jag har alltså väldigt svårt att förstå att det är socialdemokraterna av alla som försvarar att banker får ta ut vinster här i Sverige på det sätt som skett i övriga Europa Borg anklagas för Putinfasoner, di.se 12 november 2012 och gör det med argumentet: ”Generellt sett är det ett större problem med banker som går dåligt än med banker som går bra. Problemet runt om i Europa är att bankerna går dåligt” Argumentet är inte ett som kan leda till de slutsatser Socialdemokraterna för fram, just för att det som skett i Europas banker är att bankerna inte låtit vinster vara kvar i företaget utan i alltför stor utsträckning tagit ut vinster till ägare och till bonusprogram. Därmed inte sagt att inte ägare skall få ut vinster, men allt måste sättas i relation till framtida beräknade förluster så att ingen ägare med- eller omedvetet äter upp grunden på vilket de ägda aktiernas verksamhet vilar. Där brister som jag ser det bankerna i sin bedömning mer än en gång. Inte alla kanske, men många.

Read Full Post »

tog jag upp redan förra året Det orättvisa ränteavdraget, Norah4you 7 maj 2010 :
”….Om det finns ett avdrag, som både kan och har missbrukats under åren av löntagare, oavsett om de kallat sig arbetare eller medelklass, så är det ränteavdraget. De som sparar missgynnas och får i det långa loppet sämre boende, sämre möjligheter att resa, inreda sitt hem o.s.v. De som slösar och köper mer eller mindre allt på kredit, får finare hus, ‘råd’ med bättre inredning och resor o.s.v.

Är inte ränteavdraget som det är uppbyggt så att det missgynnar de sparsamma och gynnar de som slösar?

Personligen har jag efter långt funderande kommit fram till att det vore mer rättvist för alla om:
* Ränteavdrag enbart beviljas för lån till köp eller renovering/större underhåll av hus/bostadsrätt.
* Inget ränteavdrag beviljas på kreditkort eller lån till konsumtion
* Bonus = extra avdrag beviljas med 25% av avbetalning på lån året innan upp till max 50.000 kr/person.
* Inkomster för en individ under 120.000:-/år slipper beskattning. Alla måste kunna äta och ha någonstans att bo utan att behöva begära bidrag.

Dags att minska hushållens ränteavdrag för bostadslån, DN debatt 5 januari 2011

Tillägg 14.23 FP vill minska avdrag för boränta, GP 5 januari 2011
FP förslag utan Alliansstöd, SvD 5 januari 2011

Tillägg 7 januari 2011 06.20 Förhastat ränteförslag, GP 6 januari 2011

Read Full Post »

eller sagan om Spara och Slösa men där Slösa gynnas.

Om två familjer med i stort sett likadana arbeten och likadana årsinkomster sätter sitt första bo,
den ena familjen genom att man påbörjat sparande till en framtida bostadsinsats, kanske bara 50 – 100 kronor per månad.
Där båda familjerna som första bostad får en 3 rumslägenhet i samma hus och där båda familjerna för att bägge i familjerna skall kunna arbeta även när barnen kommer behöver ha en bil. Den sparsamma familjen köper en billig bil som precis klarar besiktningen och där handpenningen kompletterats med ett mindre banklån, kanske checkkredit, som skall vara borta inom ett år. Lån under 20.000 kr till samma ränta som den andra familjen som absolut vill ha en dyrare bil och därför först tar, och ofta om familjen saknar betalningsanmärkningar får ta, en checkkredit på samma 20.000 kr men använder denna checkkredit som kontantinsats för att köpa en bättre bil där bilen i sig utgör pant för resterande beloppet på bilen.

Den sparsamma familjen antas i exemplet få i stort sett samma löneutveckling som den familj som hellre slår på så stort som möjligt. Det som skiljer är att den familj som lånat mest också får dra av mest innan skatten betalas. Vilket på pappret gör att det ser ut som om inkomsterna år X efter ränteavdrag och övriga avdrag (som i exemplet antas vara lika stora) ser ut att ha mindre inkomst och därför får betala mindre skatt. Både kommunal, statlig och landstingsskatt. Dock har denna familj redan påbörjat klättringen på välfärdsstegen. Bättre bil.

Några år senare då den sparsamma familjen genom hård budget lyckats höja sitt sparande till 500 kr/månad samtidigt som de bara köper det som de har pengar till är det dags att göra första utlandsresan tillsammans.
Inga kreditkort mer än det som krävs för att få ha VISA-kort. Ingen utnyttjad kredit. Man tar sin gamla bil och åker över till Danmark med Stena eller över Öresundsbron. Det har tagit lite tid att ta reda på billigt boende längs vägen ner i Europa men nu är det klart. Reskassan är inte stor, men mat kostar var man än är och terassokök går ju lätt att packa ner så man får i sig något på de ställen som är dyra. Familjen kommer hem efter en trevlig men ‘billig’ semester.
Den andra familjen, den som vill ha allt så snabbt som möjligt skaffat ett antal kreditkort. För nog behöver väl den familjen snabbare möblera sin lägenhet och gör man det med kreditkort, så är det inte bara behovet som styr vad man köper, räntorna går ju att dra av så det är lätt hänt att familjen i fråga inte tittar lika noga på priset. Det går ju alltid att få låna extra pengar någon annanstans än banken, så länge man inte har betalningsanmärkningar. Kreditkorten går också bra att använda på hotell, ja till och med till flygresor. Alla ränteutgifter för lånen får man ju dra av utan undantag. Familjen gör den ena resan med bil över till Danmark eller Tyskland och använder kortet längs den mycket trevliga men allt annat än ‘billiga’ semestern. Dock gör ränteavdraget att man tycker sig ha råd med en flygresa till jul också. Det kostar ju inte så mycket och räntan ser man inte den räknar denna familj lätt bort. Man behöver ju inte betala räntan på lån till slöseri lika lite som räntan till andra lån.

Familj ett har till slut sparat ihop till en mindre men dock kontantinsats för att köpa en insatslägenhet. Ingen dyr, men en med en liten trädgård. Något dyrt hus anser man sig inte ha råd med.

Familj två får syn på ett hus som ser ut att passa dem precis. Deras drömmars hus. De behöver ingen eller mycket liten kontantinsats, så som kraven ser ut just när de ber banken räkna på huset. Med ränteavdraget borträknat så skulle inte månadskostnaden efter skatt vara mer än någon tusenlapp över vad de betalar för den första lägenheten.

Båda familjerna flyttar till sitt nästa boende. Den ena finansierar sitt boende själv och den andra låter banken samt andra skattebetalare vara med och finansiera.

Om det finns ett avdrag, som både kan och har missbrukats under åren av löntagare, oavsett om de kallat sig arbetare eller medelklass, så är det ränteavdraget. De som sparar missgynnas och får i det långa loppet sämre boende, sämre möjligheter att resa, inreda sitt hem o.s.v. De som slösar och köper mer eller mindre allt på kredit, får finare hus, ‘råd’ med bättre inredning och resor o.s.v.

Är inte ränteavdraget som det är uppbyggt så att det missgynnar de sparsamma och gynnar de som slösar?

Fredrik Tenfält: Rätt med tak för bolånen, GP ledarsidan 6 maj 2010 Förbud mot höga bolån, SvD 5 maj 2010

Read Full Post »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 82 other followers