2. Fram till 1982 kunde kommunerna välja om eleverna skulle få betyg i sexan eller inte. Sedan togs den möjligheten bort. Enligt betygsforskare vid Göteborgs universitet gynnar betyg från sexan endast några få procent av eleverna i positiv riktning. Dessutom var det redan högpresterande elever som gynnades, de andra eleverna missgynnades. Från höstterminen i år ges det nu betyg igen från årskurs sex. Efter valet 2014 kanske redan från årskurs 4 om alliansen får fortsatt förtroende.
Kontrollerna i skolan kostar en halv miljard, Jabar Amin (MP) skolpolitisk talesperson på SvD Brännpunkt 3 januari 2013
Snälla rara, vi är många i Sverige som fått betyg från första klass! Vi är många i Sverige som hade stort antal prover, ibland kallade diagnostiska prov ibland annat men som var samma över hela riket, redan när vi gick i Folkskola, Enhetsskola eller de första åren som Grundskolan fanns. Kostnaden för kontrollerna är oväsentlig för det är bättre för individens självkänsla och möjlighet att få hjälp som skollagen kräver att kommunerna ger elever som behöver det, att kostnaden kommer när individens möjligheter kan tas till vara än när elevens självkänsla och upptäckarglädje i att utvecklas i ett eller flera ämnen för alltid gått förlorad!
Snurren till miljöpartister!
Det där med vetenskaplighet är heller inte så lätt för skolforskare…..
ännu svårare är det för en del politiker som inte lärt in/läst vetenskapsteori att förstå:
Värderingar, normer och begrepp kan betyda samma sak för människor som lever i en viss tid, på en viss plats eller som av annat skäl delar en värdegemenskap.
Ordet ”kan” innebär att det inte nödvändigtvis behöver vara så.
……..
För att en djupstudie, i vilket ämne eller inom vilket undersökningsområde som helst, skall vara vetenskapsteoretiskt hållbart och kunna ge argument som är giltiga samt dessa argument skall ha förutsättningar att kunna leda till en hållbar slutsats, är förutsättningen att den som ställer frågan och den som svarar på dem har samma begreppsvärderingar helst samma norm- och värdesystem eller som minst förstår den andres norm- och värdesystem utan att subjektivera dessa i förhållande till sina egna norm- och värdesystem. Grundläggande begreppsystem, Fakta om vetenskaplighet Facts for Fictionsida
Det är ena biten av grunden för att överhuvudtaget kunna genomföra en icke subjektivt färgad studie eller ett forskningsprojekt oavsett nivå.
Den andra grundläggande biten Miljöpartisterna glömde att ta med sig är:
Även om vi har två människor som använder till synes samma termer eftersom de talar samma språk, som båda har något så när likartat normsystem samt teoretisk bakgrund är det därmed inte sagt att vi kan vara säkra att det råder en fullständig språklig kongruens. M.a.o. en term kan täcka flera olika begrepp – och ett begrepp kan även inom en och samma språkgrupp och tid täcka flera olika termer. Problem med termer, ord och begrepp, Fakta om vetenskaplighet Facts for fictionsida
Det tredje allvarliga felet som artikelförfattarna trampat i klaveret med är att det aldrig någonsin går att använda Ad Hoc, Ad Hominem eller att referera till ‘experter’ och få detta till att vara giltigt argument. Det är tre av de allra allvarligaste fallacies som tyvärr förekommer bland mer än en som argumenterar eller som presenterar en studie eller ett forskningsresultat! Även experter kan ha fel när de uttalar sig om sina egna ämnesområden. Har ofta fel när de lägger in sina egna värderingar i andras ämnesområden. Speciellt vanligt är detta i dagens Sverige förekommande när det gäller Miljöpartisters och Socialdemokraters utspel i skolfrågan. Här skiljer de sig från nuvarande Vänsterpartiet som när de var kommunister insåg detta då partierna till vänster om Socialdemokraterna förökat sig genom delning i mitten på 70-talet och de som blev kvar övergick till ett mer vetenskapligt förhållningssätt i argumentationen. (Man behöver inte hålla med någon om dess åsikter och slutsatser för att värdesätta förhållningssättet)
