För låga krav

ställs på skolan när elever släpps igenom utan att ha ordförståelse och ordkunskap samt ha tillgodogjort sig den kunskapsutlärning som eleven har rätt till enligt Skollag och vanligt sunt bondförnuft.

Detta är inte alls detsamma som att i sann Alla skall med anda kräva
Vi vill göra gymnasieskolan obligatorisk, investera i lärarna och vi säger blankt nej till de stora besparingar på en hårt pressad gymnasieskola som regeringen genomför. Vi investerar också i fler utbildningsplatser på universitet och yrkeshögskolor i stället för att som regeringen kraftigt dra ned på antalet platser. Vi vill också investera i mindre klasser i grundskolan för att ge varje elev mer tid med sin lärare. Elever som har svårigheter i skolan kan på så sätt ges tidigt och kraftfullt stöd. Och elever som har lätt att lära kan också få mer tid och stimulans att nå längre. Det krävs för att vända den negativa utvecklingen i skolan. Regeringens mål för lågt satta, Magdalena Andersson (S) på SvD Brännpunkt 8 maj 2013

Det går att servera gröt på längden och gröt på tvären även om det kostar. Det är inte samma sak som att de som gröt serverad äter den. Börja med att se till att alla barn lär sig svenska i tal och skrift samt svensk ordförståelse. Se till att barn i de första klasserna får mycket välutbildade lärare i matematik och svenska. Det är grunden. Ämnes- och stadiebehöriga lärare har läst metodik, pedagogik och didaktik och har helt andra förutsättningar än de som enbart läst för att undervisa tvärs över ämnen i de tidiga årskurserna där det viktigaste utöver att ge barnen grund att stå på är att stimulera deras nyfikenhet och intresse. Detta gör man inte med Alla skall med anda utan genom att se till att varje elev får den hjälp eleven behöver för att utvecklas vidare. Dvs de som behöver extra stöd skall få detta utan att de som är snabbare bromsas.

Varje barn har rätt att utvecklas i sin egen takt. Därmed inte sagt att alla barn kan bli Einstein med aldrig så goda lärare. Det är med teoretiska ämnen som det är med fotboll. Tränaren har stor betydelse men kan inte stimulera fram en Zlatan hos de som inte har intresse eller bollsinne och inte ens om detta varit möjligt, så hade det funnits plats för alla elever som fotbollsproffs.

Det är helt orealistiskt att kräva obligatorisk gymnasieskola så länge som det kommer elever upp i 9:an som inte ens kan läsa eller räkna lika bra som en 3:e klassare kunde på gamla Folkskolans och Enhetsskolans tid. Man kan inte slå in kunskap. Enbart ge verktygen att lära in samt att stimulera. Alla har inte samma intressen. Något som syns på de stora antal gymnasielinjer som finns där många utbildar eleverna direkt till arbetslöshet för att behoven på arbetsmarknaden inte motsvarar vad eleverna fått lära sig på de linjer de själva önskevalt. Se Utbilda till arbetslöshet, Norah4you 23 augusti 2012

Read Full Post »

Erfarenhet inte nog!

Erfarenhet utan grundläggande kunskap är det som raserat för elever och lett till att många elever idag har svårt att uppnå kunskapsmålen!

Det är beklagligt att det finns en enda som undervisat år ut och år in i ämne ‘läraren’ själv inte är utbildad i. Än mer beklagligt är att dessa ‘lärare’ gnäller och försöker kräva övergångsregler om de själva inte vidareutbildat sig i ‘sina ämnen’ under åren. Allra värst är det, om man tänker på de många möjligheter som erbjudits kommunerna och lärare i form av Lärarprojekten under Göran Perssons tid vid makten. (Jag gick själv Lärarprojekt IV. Långt avbrott i SO-lärarutbildning pga ett benbrott i början av 1990-talet som ledde till att studiemedel endast kunde beviljas för 1 termin men 2 behövdes….)
Under Alliansens tid har pengar avsatts till Lärarlyftet. Det finns många kommuner som försökt komma undan billigt genom att inte betala B-lön till lärare som kompletterat. Det finns många av de gnällande som själva inte insett att ÄVEN om de hade haft full legitimation dvs varit ämnes- och stadiebehöriga i de ämnen de undervisar i redan för 25 år sedan, så hade det krävts minst en oftast mer än en vidareutbildning i varje ämne de undervisat i under dessa år. Vetenskapliga kunskaper inom såväl NO som SO-området är idag helt andra än det de lärt sig och skiljer sig drastiskt från det undervisningsmaterial som finns i många skolor!

Gnällspikar är de som inte har velat ta sig tid till det som är varje ämnes- och stadiebehörig lärares stora bit vid sidan om undervisning, förberedelser, rättningar, elevvårdssamtal o.s.v. Den stora biten är att varje ämnes- och stadiebehörig lärare har skyldighet att se till att skaffa sig ny kunskap och vidareutbildning. Inte bara i undervisningsmetoder.

Några exempel på vad varje lärare i SO-ämnet idag måste kunna utan och innan:

Geografi:
* För att kunna förklara vulkanutbrott, orsak; verkan samt konsekvenser i luft och vatten krävs djupare kunskaper om jordens historia. Det räcker inte med det som står i Geografiboken för 7:an även om den är mycket mycket bättre när det gäller att förklara plattors rörelser som orsakar såväl jordbävningar som vulkanutbrott på land och i hav. Man måste förstå såväl hela perioden från det att Pangea fanns för cirka 254 miljoner år sedan. Men man måste också ha med sig kunskapen om Archimedes princip för att kunna förklara hur det kom sig att istiderna påverkade trycket uppifrån på kontinentalplattorna i den mån de täcktes av isen och följderna in i vår tid av detta. Dvs såväl landhöjning, strandförskjutningar, havsnivåförändringar o.s.v.
Med andra ord: Den lärare som inte har de grundläggande kunskaperna klart för sig själv och förstått att de gamla modellerna som lärades ut fram till 1970-talet i läroböcker runt jorden, den läraren har inte förutsättningar att kunna lära ut det vetenskapen idag känner till.

* Landsgränser har förändrats. Det är få gränser ens i Europa som varit desamma under de senaste 100 åren. Gränsen mellan Sverige och Norge är i det sammanhanget ovanlig. Den lärare som inte kan sin historia från början av det som kom att leda fram till Första Världskriget, dvs hela kolonisationstiden då Europa hade länder som koloniserade världen, monarkier som gifte in sig med varandra och/eller länder som aldrig höll sams utan grälade om sina gränser, sin religion eller sin etniska tillhörighet, den läraren har inte kunskap nog att ens förklara dagens karta för en sjundeklassare!

Hjälper inte med lärarerfarenhet om kunskap i det som skall läras ut saknas. Jag talar inte om ytlig allmän kunskap. En elev i en svensk skola har rätt att få lära in från lärare som har djupkunskaper och bredd i de ämnen läraren lär ut! Allt annat är ren och skär flumpropagande från de som inte tagit sitt arbete på allvar! Tror dessa att människor som jobbar i den privata sektorn kunnat kräva att få behålla sina jobb när datorisering skedde om de som arbetat med t.ex. administration eller montering inte hade vidareutbildat sig i de nya kunskaper och tekniker som följde av datoriseringen?

Nya reglerna väcker ilska bland lärare, DN 25 april 2013

Sedan undrar jag i mitt stilla sinne hur en SO-lärare utbildad i religion, historia och geografi kan med att påstå sig behärska samhällskunskap som är ett mycket komplicerat ämne där det krävs verkliga djupkunskaper för att kunna förmedla det som står i Kursmålen att varje elev skall uppnå. Resultatet av att vi haft så många ämnes- och stadieobehöriga lärare i Samhällskunskap har jag gång på gång pekat på i denna bloggen. Lämpligt sökord är Regeringsformens 1 kap 2§!
Hon har undervisat i 23 år – men det räknas inte, DN 25 april 2013
Självfallet skall inte det räknas när hon är så dum, vilket i och för sig är tillåtet i Sverige men dumt att visa, att hon själv i hela sitt inlägg visar att hon saknar grundläggande förståelse och kunskap för ämnet Samhällskunskap! Hon har haft 25 år på sig att läsa t.ex. på 1/4 fart för att som minst läsa något i ämnet Samhällskunskap alternativt Statskunskap på Universitet! Det är dessa proppar som gjort att det funnits gott om arbetslösa ämneslärare i ämnet Samhällskunskap om de haft det som huvudämne!

Tillkägg 23.40 25 aprils dummaste förslag står GP:s ledarsida för Validera lärares kunskap, GP 25 april 2013 Vi hade inte haft en tiondel så många politiker, journalister, tjänstemän och andra ute i verksamhet som haft så extremt dålig kunskap om vad som krävs av alla speciellt av all Offentlig verksamhet enligt våra Grundlagar, Regeringsformens 1 kap 2§ är bara ett exempel, Begränsningar som finns om Yttrandefrihet, Tryckfrihet och begränsningar om vad som verkligen Offentlighetsprincipen medger ‘rätt’ att få ta del av o.s.v. är bara några av skrämmande exempel som kommit upp senaste åren JUST FÖR ATT ÄMNET SAMHÄLLSKUNSKAP INTE HAFT ÄMNESBEHÖRIGA lärare, i värsta fall inte ens lärare som gått lärarutbildning!
Hade det varit så enkelt att dessa som undervisat utan utbildning hade haft kunskapen i det de undervisar i, så hade som minst varenda en av samhällskunskapslärarna som ej haft utbildning direkt skaffat sig den när Lärarprojekt och andra möjligheter för vidareutbildning började ges – och det var inte under Alliansens tid. Att inte få kunskapen validerad när man inte gått till universitet och anmält sig som minst på deltidskurs på distans, något de borde klarat om de verkligen haft kunskaperna, det är inte något att gnälla över. Mer än 14 års möjlighet att komplettera är inte något som går att bortförklara med krav på valideringar!

Read Full Post »

Vad hjälper högskolebehörighet ?

om moraset i svensk kunskap fortsätter som det gjort bland svenskfödda ungdomar som kommer till Universitet och Högskola med svenska kunskaper som motsvarar vad som förväntas av en 13-åring?
Konsten är inte att få alla med på tåget mot högskola och universitet. Konsten är att se till att alla som kommer till högskola och universitet har de kunskaper som krävs för att de skall kunna gå ut med examen!

Behörighet till högre studier nyckel att få fler unga i arbete, Ibrahim Baylan och Cecilia Dalman Eek (S) på GP Debatt 28 mars 2013

Se även Svenska språket och skolans förfall, Norah4you 28 mars 2013 samt Studera vidare ingen mänsklig rättighet, Norah4you 22 mars 2013

Socialdemokraterna inser inte till skillnad från Lars Ohly (V) att det viktigaste för att få unga i arbete är att se till att de får lära sig läsa och lära sig förstå det de läser vid så tidig skolålder som möjligt!

Dock är det viktigt att börja ‘hemma’. Det måste ställas höga krav på de som skall få läsa på lärarhögskola. Att det nu förekommit att 0,1 räckt på Högskoleprovet är skandal. Minimum för att komma in på lärarutbildning borde vara 1,0 av 2,0 möjliga. Har mycket svårt att förstå att man inte gjort Högskoleprovet obligatoriskt samt satt gräns för de som vill undervisa andra. Höj kraven på våra lärare nu, Expressens ledarsida 28 mars 2013 Har helt rätt i resonemanget i den frågan.

Read Full Post »

Studera vidare ingen Mänsklig rättighet

Det finns ingenting i de Mänskliga Rättigheterna som ger en enda person rätten att kräva att bli godkänd för att kunna läsa vidare! Vänligen läs noga igenom punkt 1 under Artikel 26:

Artikel 26
1. Envar har rätt till undervisning. Undervisningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära undervisningen skall vara obligatorisk. Yrkesundervisning och teknisk undervisning skall vara allmänt tillgänglig. Den högre undervisningen skall stå öppen i lika mån för alla på grundval av deras duglighet.

Så var det med det. Det finns ingenting som ens ger någon person rätten att kräva att få läsa vidare på gymnasiestadiet. Det är mycket bra att vi i Sverige har den förmånen. Det är mindre bra att många av de som kommer till gymnasiet inte ens är behöriga i alla de ämnen som krävs för att få läsa vidare på gymnasiet! Något gick allvarligt snett under Alla skall med åren.

Ett av de absolut värsta klavertrampen lyckades tyvärr Erik Arroy, ordförande för Sveriges Förenade Studenter, med att göra:
eftersom undervisningen inte premieras i närheten så mycket som forskningen saknar de verktygen och förutsättningarna för att bedriva en pedagogisk verksamhet Diskutera lärarnas kompetens i stället, Erik Arroy ordf. SFS i Metro 21 mars 2013

Hur någon kan komma in på ett Universitet eller en Högskola utan att i grunden ha klart för sig att det är forskning och utbildning från grundnivå till forskare som är ett Universitet och en Högskolas viktiga bit. I denna bit ingår inte att stå och lära ut kunskaper på samma sätt som man gör i Grundskolans ‘Alla skall med’, inte heller att lära ut på det sätt som Gymnasielärare skall lära ut. En student som kommer till ett Universitet och en Högskola SKALL ha alla grundkunskaper som krävs för att kunna läsa och förstå en text. Inte bara en svensk text utan som minst även texter på engelska. I många ämnen är det också viktigt att kunna läsa och förstå tyska, franska och latin för att kunna tillgodogöra sig de stora inläsningssjok som krävs på första terminens kurs i ett ämne! Det handlar inte om universitetslärarens pedagogiska förmåga utan om att universitetsläraren har rätt att fordra/kräva att de grundkunskaper som ämnet kräver finns och ordförståelse/ordkunskap är tillräckligt stor. Egentligen borde Högskoleprovet vara obligatoriskt för ALLA att ha gjort med tillräckligt bra resultat visat för att kunna få läsa utan att läsa en gammeldags propp innan man börjar läsa ett ämne!

Studietekniska tips
Jag börjar med det som för de flesta är det svåra: Hur i hela fridens namn skall man kunna läsa 1000 sidor litteratur från ena veckan till den andra, eller till veckan efteråt, när man läser vid universitet?

Den som inte kan klara av att läsa in upp till 1000 sidor själv i kurslitteratur + fördjupningslitteratur + utgivna kompendier, den har i ärlighetens namn tagit sig vatten över huvudet. Det är INTE så att universitetet är en matarstation där allt som skall läras in skall gås igenom! Tvärt om. Föreläsningar är till för att introducera nya områden och nya frågor, för att visa var tyngdpunkten i inlärningen ligger samt för att ge djupkunskap i just det som studenterna skall läsa in den närmaste tiden. Det är alltså 100% fel när studenter de senaste åren krävt att få mer lärarledd undervisning på universitet. Universitetslärare är historiskt och idag i hela världen till för att hjälpa till att ge verktygen för att eleverna skall förstå HUR de skall läsa in och peka på DET de skall läsa in samt att ge studenten de vetenskapsteoretiska grunderna som krävs för att studenten skall lära sig att analysera de texter studenten läser såväl källkritiskt Vem har skrivit Vad och Vad är Syftet samt att vid seminarier och andra tillfällen klara av att validera och analysera det lästa utifrån om argument som förs fram är giltiga argument som KAN leda till en hållbar Slutsats Universitet och Högskola är ingen maskin som skall spotta ut x-antal per läsår!

Kalle Bäck, Professor och Prefekt vid Linköpings Universitet, för många känd som den Kalle Bäck som skrivit om Svärmödrar och Torrdass, lärde ut följande teknik när jag läste Historia:

* Börja med att läsa vad som står i inledande avsnitt, ingress etc och läs sedan sammanfattningen i slutet. DÅ har Du stor chans att veta var Du skall lägga mer vikt på när Du läser.

Kommentar: Detta råd i sig pekar på skillnaden när Du läser i grundskolan – lär in allt som står i boken och helst lite till. Läraren går i de flesta fall igenom allt väsentligt men Du bör kunna mer för att uppnå betygskriterierna. Det är Du som skall lära in vad läraren lär ut!

Gymnasiet: Läs, lär in och försök förstå allt som står i läroboken OCH allt som läraren tar upp på lektionerna. Glöm INTE att slå upp viktiga ord som läraren skrivit på tavlan så att Du är säker på att Du förstår vad orden verkligen betyder. Anteckna flitigt men skriv inte upp hela meningar ur skolböcker, uppslagsböcker etc utan bara Stödord (för att Du skall komma ihåg texten är det bra att Du skriver rent eller läser just de stödorden och texten när Du kommer hem).

Universitetet: Det gäller att få djupkunskap och breddkunskap samtidigt! Detta betyder först och främst att alla som trott att det är rätt att lära sig utantill, vilket för en hel del kan ha förenklat tillvaron på gymnasiet, måste snabbt lära om. ALL kurslitteratur som finns angiven MÅSTE läsas. De avsnitt som inte finns angivna speciellt i de Du skall läsa in, bör Du läsa/skumma igenom på de sätt som Kalle B tipsade oss om ovan. Dvs. Glöm aldrig läsa inledande avsnitt och sammanfattningar ÄVEN om det på din lista står att Du måste läsa kapitel x alternativt sida A till Sida B o.s.v. MEN Du behöver också skumma igenom resten av bokens kapiteltexter och inledning. OM DU köpt boken, så ta gärna med den på en långresa i buss eller på tåg men läs då övriga kapitel på samma sätt som Du läser en roman. Det som Du får är en bild av vad som står i boken, så att Du kan gå tillbaka om det är något avsnitt eller kapitel som har uppgifter Du behöver i senare kurser på Universitetet. Utöver det skall Du bara göra djupdykning i avsnitt som intresserar DIG.

Det är du som student som har ansvaret för att du söker kurs som du har DUGLIGHET nog att KUNNA klara av. Allt annat är ren och skär politiskt korrekt nys och svammel!

I dagens Göteborgspost på ledarsidan står:
Hur har det kunnat gå så fel? Uppenbarligen har vi skapat ett utbildningssystem som såväl sviker som lurar eleverna. Att den breddade rekryteringen är en bov i dramat förefaller uppenbart. Ambitionen att göra alla gymnasiekurser högskoleförberedande tycks ha medfört att ett antal skolor har släppt igenom studenter som saknar kompetens för högre studier.

Det är att göra eleverna en björntjänst, som dessutom får till följd att nivån på svensk högskoleundervisning sjunker. Det har Sverige inte råd med. Detta måste Stefan Löfven och Socialdemokraterna begripa, som fortsätter insistera på att alla gymnasister skall kunna läsa vidare. Facit av en sådan politik stirrar dem nu i vitögat.

Sveket mot eleverna börjar dock tidigare än så. Jämförande internationella studier har visat att svenska elevers läskunnighet sjunkit drastiskt de senaste decennierna. Hjärnforskaren Martin Ingvar tillhör dem som länge varnat för utvecklingen. Hans forskning visar att om barn inte lär sig läsa påverkas hela deras intellektuella utveckling. Läsning formar hjärnan och förbättrar minnet och förmågan till kritiskt tänkande. Därför är lästräning så oerhört viktig. Och därför måste dessa larm tas på största möjliga allvar. Läsa vidare utan att kunna läsa, GP 22 mars 2013

Men det är Svenska Kommuners ansvar att se till att varje elev som behöver hjälp för att klara av att lära sig svenska, läsa och förstå text samt höra vad läraren säger får den hjälp som varje kommun enligt Skollagen är att ge eleven
Det är viktigt! Svårt för barn få hörselhjälpmedel, SvD 22 mars 2013 Det stora kunskapsbortfallet började med Grundskolan, fortsatte med Palmes UKAS och förvärrades den dagen Göran Persson som skolminister drev igenom kommunaliseringen av skolorna. Det har mindre betydelse vilka som är utförare av utbildning SÅ LÄNGE SOM DE SOM UNDERVISAR uppfyller de krav som Skolverket ställer utifrån Skollagen. Väldigt viktigt med ämnes- och stadiebehöriga lärare. Speciellt viktigt under Grundskoletiden. Där har det också brustit utöver att kommunaliseringen är en bov i dramat som lett till att vi utbildar efter ‘Alla skall med’ i stället för efter ‘duglighet’.

Det är ingen Mänsklig rättighet att få läsa vidare. Alla människor är lika värda men olika. De Mänskliga Rättigheterna kräver däremot att alla skall få en gratis grundutbildning. Inget annat.

Läs hela ekoreportaget i text: Elever med en hörselskada får inte alltid hjälp, Sveriges Radio 22 mars 2013 och glöm då inte bort att vi har många elever som får/fått hörselskador i större eller mindre omfattning av all högljud musik överallt och speciellt av högröstade oordningen som finns i våra grundskolor idag! Det är där vi måste börja, inte på Universitet och Högskolor, för att alla skall få den duglighet som krävs för att förstå och lära in. Kanske inte för att kunna uppnå duglighet som krävs på Universitetsnivå, men för att förstå de baskunskaper i svenska språket, engelska språket och matematik som ALLA som skall läsa vidare behöver ha!

Read Full Post »

Ska vi utbilda unga till arbetslöshet

och göra dem en björntjänst? Det är vad vi gör när vi först låter dem köra ‘Elevens val’ av gymnasieutbildning oaktat om det på de linjer som väljs finns lediga jobb/hopp om nya jobb i framtiden eller om de för att ‘Alla skall med’ går linjer de drömt om att få jobb i men där jobb inte finns eller där det är ett fåtal som kommer fram till grytorna men de övriga för att de fått läsa de kurser som krävs för högskolebehörighet tvingas studera vidare och sätta sig i stora skulder för kurser på universitet och högskolor som i många fall inte leder till att eleven/eleverna blir mer attraktiva på arbetsmarknaden. Antingen blir de överkvalificerade, vilket låter barockt och också är det när det t.o.m. för de som söker affärsbiträdesjobb ofta efterfrågas erfarenhet som de som inte valt att läsa vidare men känt sig tvingade till det inte har utöver att de absolut inte har rätt utbildning för de jobb som finns.

Någon gång måste Sverige som land lyckas få våra politiker att förstå att ‘Elevens val’ kostar för mycket även i de fall de unga mer eller mindre direkt efter gymnasieexamen, om de nu har klarat sig så långt att de fått den utan att hoppa av, går vidare till Komvux. Kan i och för sig vara så att det kostar mycket att låta de som hoppat av eller skolkat/sovit och inte klarat av gymnasieexamen går på Komvux för att få gymnasieexamen senare. Är också så att det kan upplevas orättvist att de som slitit och släpat för att få sina betyg blir omsprungna när de söker till universitet och högskolor av de som softat. MEN, bland de som hoppar av gymnasiet finns i varje fall en hel del som gett upp för att de känt sig mobbade (observera att det är den som upplever sig som mobbad som har rätt och aldrig de som står vid sidan om) och inte orkat längre. De fallen kan jag i varje fall finna rimliga skäl för att det skall finnas Komvux för. Men de som ‘bara’ vill höja betyg och hoppat av alldeles innan examen för att de insett att deras betyg/linjeval inte räcker. De kostar samhället mycket pengar som skulle sparats om antalet gymnasieutbildningsplatser varit något så när i överenstämmelse med existerande eller förutsett behov av arbetskraft.

Vi har inte råd att utbilda unga till arbetslöshet. Vi har inte råd att tvinga många av dessa att mer eller mindre mot sin vilja studera vidare för att under tiden de söker jobb i varje fall få studielån. CSN är ingen jultomte även om CSN-lån kan tyckas som en möjlighet att överleva och få läsa något ur listan på ‘Elevens val’. Även på Universitet och Högskolor har Sverige lekt jultomte tillräckligt länge. Önskekurserna som inte leder till jobb har ökat drastiskt sedan 1970-talet då Palme fördärvade Universitet och Högskoleutbildningen med Palmes UKAS (som vi kallade det när vi från Göteborg och andra universitet och högskoleorter åkte tåg till Stockholm och protesterade en gång i tiden).

Samtidigt som vi har Rekordhög brist på arbetskraft, GP 23 januari 2013 : Utbildning i allmänhet pekar flera bedömare och politiker ut som den viktigaste åtgärden för att täppa till det stora gapet mellan antalet arbetslösa och arbetsgivarnas behov av personal. Både företag och arbetslösa är nu förlorare.

Gruvarbetare, förskollärare, kockar, sjuksköterskor, läkare, it-personal och civilingenjörer är bara några exempel på yrken där arbetsgivarna letar folk, trots att arbetslösheten bara ökar.

– Det finns för många personer inom vissa utbildningar och för litet intresse för andra utbildningar, säger Håkan Gustavsson, analytiker på Arbetsförmedlingen.

så har vi också Yrkena som har svårast att få jobb, GP 23 januari 2013 :
Matroser
Fotografer
Journalister
Vårdbiträden
Lagerarbetare
Försäljare, dagligvaror
Vaktmästare
Försäljare, fackhandel
Informatörer
Fordonsmontörer
Barnskötare
Truckförare
Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter
Administratörer och sekreterare
Källa: Arbetsförmedlingen (TT)

Som alla kan se finns det ibland dessa yrken både journalist som kräver universitets- och högskoleutbildning och hör och häpna Barnskötare (medan det sägs på andra ställen att det behövs många förskollärare) ….
kanske är det dags att stanna upp ett tag och fundera på varför vi utbildar så många unga till långtidsarbetslöshet eller till inproduktiva universitets och högskolekurser med större och större lån att återbetala,
i stället för att se till att kräva att varje Grundskola precis som på Enhetsskolans tid hade en Yrkesvalslärare senare kallad SYO-konsulent som får tillräckligt med tid för att sätta sig ner med varje elev från 7:an till 9:an så att eleverna får klart för sig inte bara vad de önskar utan också vad deras egna styrkor finns så att de kan få en utkomst i form av inkomst efter utbildning!

PJ Anders Linder på SvD har helt rätt när han säger: Den högre utbildningen är alldeles för viktig för att de nuvarande bristerna ska få fortsätta. Studenterna får med sig för lite ut i yrkeslivet och arbetsgivarna får inte fatt i personer med rätt kompetens. Utan hög kvalitet är det inte högre utbildning, PJ Anders Linder på SvD:s ledarsida 23 januari 2013

Rätt har också när de säger: Sanningen är att den högre utbildningen i Sverige har allvarliga problem med såväl den akademiska kvaliteten som med förmågan att förbereda studenterna för den framtida arbetsmarknaden. Högskolan lider av flera systemfel, SvD Brännpunkt 22 januari 2013

Här är jobben du bör satsa på, Aftonbladet 24 januari 2013

Vi måste sluta upp att tro att alla kan allt. Alla är bra på något. En del är bra inom många områden. Alla är lika värda men olika. Det är viktigt att de som behöver stöd i en eller annan form får det tidigt, redan under första skolåren. Lika viktigt är det att stimulera de som ‘har det lätt’. Det är i den gruppen många avhopp sker för att elever rent ut sagt blir uttråkade och vill synas när de blir understimulerade. Det är däremot inte rätt att utbilda unga till arbetslöshet bara för ‘att’ alla skall med.

Tillägg 15.46…. Låt kvaliten styra anslagen till högskolan, Saco representanter på SvD Brännpunkt 24 januari 2013 låter bra som rubrik, men sedan: …Etableringspengen skulle dessutom kunna leda till att lärosäten undviker att satsa på nya utbildningar och på så sätt ha en konserverande effekt. Vi menar att det i stället är viktigt att lärosäten får vara innovativa och utbilda för framtidens arbetsmarknad och samhälle, utan att riskera att bli en ren leveransorganisation för arbetsgivarna.

Rätta mig om jag har fel, men var i hela fridens namn kan någon hitta ej skattebetalda jobb inom genusutbildningarnas område? OK bara ett exempel men ändå. Det är alldeles för lätt för Universitet och Högskolor som vill profilera sig att satsa på nya utbildningar som inte har kontakt med verkligheten. Varken den verklighet vi känner eller den som går att förutspå för det är inte på Universitet och Högskolor man känner hur marknadsläget och arbetsförändringar ute i verkligheten går. Vore att godta att man sätter upp handen för att se om vinden blåser…..

Read Full Post »

Kan inte nog poängteras!

Orsaken till att vi nu väljer att gå ut i offentligheten med ett veritabelt nödrop är att studenterna inte längre har det redskap som är nödvändigt för att över huvud taget kunna ta till sig humanistisk vetenskap: språket. Bland de studenter som nu kommer till oss direkt från gymnasiet har en majoritet problem med språket.

I några fall är dyslexi en bidragande orsak, men det är inte det som är grundproblemet. Problemet beror heller inte på att något fler studenter än tidigare har ett annat modersmål än svenska.

Tvärtom märker en hel del av våra studenter med invandrarbakgrund ut sig genom att ha ett bättre grepp om svensk grammatik än studenter med svenskklingande efternamn.

Språkproblemen yttrar sig i alla tänkbara undervisningssammanhang. Studenter missförstår muntlig och skriftlig information, klarar inte av att läsa kurslitteraturen, och förstår inte tentafrågorna. Men allra tydligast blir problemen då studenterna själva måste uttrycka sig i skrift. Utan hjälp av ordbehandlare är stavningen över lag eländig.
…..
Vi säger inte att det är något fel på våra studenters begåvning. Det är inte intelligens som saknas – det bevisas av att en hel del studenter är mycket bra på att inhämta och redovisa kunskaper muntligt, men har mycket svårt att formulera sig begripligt i skrift. Problemet är att studenterna uppenbarligen inte alls fått tillräcklig träning i läsning och skrivning
Våra studenter kan inte svenska, unt.se 2 december 2013

Inte första gången detta varningens ord hörs från universitet och högskolor. Tyvärr hör åtminstone jag det med jämna mellanrum från bekanta som jobbar på Komvux och Gymnasieskolan. I och för sig har ju problemet märkts från ett annat håll, studenternas. Många som läser vidare idag saknar helt förståelse för att de inte har lärarledd genomgång av allt de skall läsa när de kommer till universitet eller högskola.

Som jag själv skrev De har vuxit upp med föräldrar som i bästa välmening försökt hjälpa dem. Ibland för mycket så att det bland de unga, speciellt flickorna, finns de som tror att läsa in på gymnasiet är samma sak som att läsa in i grundskolan. Inte nog med det, det förekommer med jämna mellanrum att de som kommit de senaste 10 åren till högskolor och universitet klagar för att de inte har tillräckligt många lärarledda seminarier och föreläsningar. Helt okunniga verkar de senare vara av att högskolestudier och universitetsstudier innebär ytterligare en annan form av inlärning,… Curlingföräldrars barn, Norah4you 11 januari 2011
Själv uppfattar jag det som om många numera inte bara saknar verktygen i form av ord och ordförståelse. De saknar ofta förståelse för att det tar tid att lära in och att man måste läxa läxor samt slå upp eller fråga om det är något man inte förstår redan när man går i de lägre klasserna.

Det som denna gången drog min blick och mina funderingar till problematiken var en mycket bra ledare på SvD. Ska nu studenter kunna skriva också?, P J Anders Linder på ledarsidan 4 januari 2013
Mycket viktig ledarsida. Problematiken kan inte nog lyftas och poängteras. Det går inte att skylla på invandring när det är ett problem som började med kommunaliseringen av skolan och nedvärderingen av kunskap. Alla barn är lika värda, men olika. Det krävs att elever som behöver hjälp får hjälp tidigt och att elever som är duktiga också får rätten att utvecklas i sin takt så att de inte tappar intresset för att göra läxor och lära in!

Read Full Post »

Utbildningsrevolution?

Nu har inte bara S utan även Saco (Sveriges Academikerorganisation) trampat i klaveret. Hur står det till med ordkunskapen hos Sacos företrädare i utbildningsdebatten?

Det är inte en utbildningsrevolution att Höstterminen 2011 var antalet studenter vid högskolan 227 procent högre än hösten 1980 visar data från SCB Regering och opposition bråkar med tveksamma siffror, Emelie Lilliefeldt, (handläggare utbildningsfrågor Saco); Håkan Regnér (Sacoekonom); Galina Pokarzhevskaya (statistiker och utredare Saco).

För att det skulle varit en utbildningsrevolution att fler läser på högskolor och universitet, så hade det krävts att vetenskapsteori satts i centrum så att alla som skriver från B-uppsats upp till akademiska arbeten verkligen gjort detta utifrån vedertagen standard. Så är inte fallet. Det som brister, brister redan när det gäller vilka som kommer in på universitetet. Inte etnisk, könsmässig eller socialnivå uppdelning. Däremot är kraven för att komma in lägre på flera av lärosätena än det var under 1960-70 talet. Vilket medfört att det på många utbildningar idag konstigt nog krävs mer timundervisning i respektive kurs än vad som någonsin förr varit kravet. Det kostar mer för universiteten och högskolorna än vad något politiskt parti eller Saco åtminstone utåt visat att de förstår. Vad värre är, är att kunskapsstandarden på sina håll blivit så låg för de som börjar studera att de inte direkt kan läsa och förstå det som behöver läsas in för att klara kurser och linjer. Tre saker brister, och detta tyvärr från Grundskolans lägre årskurser:

* Ordkunskapen är liksom huvudräkningen satt på undantag så att de som skulle behövt hjälp redan i de första klasserna på Grundskolan och som har Skollagen i ryggen för att få den hjälpen, ofta aldrig fått det stöd som krävs. Det hjälper inte att kunna läsa om det som skall ha lärts in inte har förståtts så att det går att använda på varje steg på kunskapstrappan uppåt.

* Läxor har av många setts som något som bara har att göra med skolan eller debatten om RUT-avdrag för läxläsning. Det finns två viktiga bitar i läxläsning hemma som aldrig, eller åtminstone ytterst sällan berörs:
Oavsett om en förälder själv kan eller behöver ‘lära in först själv’, så är det viktig stund för varje barn att föräldern tar sig tid att sätta sig ner och som minst lyssna för att veta vad barnet lär sig i skolan och vad barnet funderar på i samband med detta. Varje barn behöver mer än sk. kvalitétstid med föräldern. Det handlar om att barnets naturliga råmodell(-er) är barnets viktigaste källa för socialt samspel och diskussion om det barnet funderar på.
Läxläsning är också ett sätt att repetera utanför klassrummets stökiga miljö idag. Det är aldrig någonsin möjligt för en lärare som har 40 minuters lektion att ägna den tid och uppmärksamhet åt varje enskilt barn. Observera att många lärare inte har mer än totalt 80-120 minuter/30 elevers klass i veckan. Det är därför viktigt för kunskapsinhämtande att repetition sker utanför hela skolmiljön. Gemensam läxläsning 40 minuter eller ens 80 minuter i veckan ger inte mycket om det sker i skolmiljö med 30-60 elever som tiden skall fördelas på. Läxläsning är inte ens vanlig undervisning där läraren i bästa fall under förutsättning av lugn klass där alla kommer i tid, har med sig böcker och anteckningsblock, sitter ner o.s.v På en vanlig lektion har läraren som bäst dryga minuten + 20 sekund att ägna sig speciellt åt varje barn. Förälder är man hela livet och det hör till att man vågar vara förälder även om barnet lär sig mer formell kunskap än man själv lärt in.

* Antalet som studerar vid universitet och högskolor säger inget om kvalitén på utbildningen. Vilket visats ovan. Det säger tyvärr heller inget om hur många som går ut med akademiska examina i ämnen eller på linjer som samhället, arbetsmarknaden eller tidens behov i övrigt ställer. Många kurser och linjer utbildar till arbetslöshet som kräver mer utbildning till den grad att de som läser vidare ofta får svårt att få jobb för att de är överkvalificerade och inte har praktisk erfarenhet ens av det de utbildat sig i. Utbildningar för enskilds önskade utbildning är en dröm men har väldigt lite med behovet på arbetsmarknad eller möjlighet att utifrån utbildningen finna framtida försörjningsmöjlighet att göra.

Sedan åter till vetenskapsteori. Hade varit bra om man återigen tagit upp filosofi, logisk analys och grunderna till vilka premisser som i enskilda fallet måste vara uppfyllda för att ett påstående/antagande eller argument skall vara giltigt i specifik situation. Som det är idag saknar flera av de uppsatser och akademiska arbeten som kommer god akrebi och god kunskap i vad som krävs för att A -> B skall gå att använda i samtliga fall där B kan leda till C och utifrån det skulle kunna leda till en hållbar slutsats att A -> C. Mycket snömos och döljande av problems subjektiva värderingar utifrån enskilds egen ryggsäck syns tyvärr numera.

Tidigare debattinlägg på DN i utbildningsfrågan: Alliansens politik sänker utbildningsnivån i Sverige, Stefan Löfven (S) och Ibrahim Baylan (S)på DN debatt 19 december 2012 samt Löfven och Baylan trixar med siffrorna, utbildningsminister Jan Björklund (FP) på DN-debatt 19 december 2012
Trixande är ordet – mindre antal i årskullar leder automatiskt till behov av mindre antal platser på universitet. Det kan aldrig vara ett självändamål att någon skall gå på universitet eller högskola år ut och år in bara för att lära sig mer. Minns en kille som var god vän med gamla studentkompisar till mig. Den killen gick ett antal linjer på Chalmers fram till sista terminen…. så bytte han linje. Samhället har inte så gott om pengar att studier skall få vara för personlig tillfredställelse. När man börjar läsa, så behövs ett mål att sikta mot. Finns inte målet är frågan om studierna är rimliga. Välja om är en sak men inte något som skall få upprepas gång på gång på gång innan som minst första examen är klar.

Read Full Post »

OECD politiskt inkorrekt, eller

Så sent som under gånga veckan har vi itutats från alla håll, även från MUF, att regeringen gör för lite för att få ungdomar i arbete. Regeringen måste göra mer för att få unga i jobb, Emil Eriksson ansvarig för MUF:s jobbpolitik i artikel SvT 8 september 2012 och på debattsida i dagens GP skriver representanter för Teknikcollege ”Många svenska företag ligger i framkant i fråga om teknisk utveckling vilket kräver skickliga yrkesarbetare med både praktiska och teoretiska kunskaper. Många industrijobb kräver kunskaper inom matematik, svenska och engelska utöver yrkeskompetensen. Teoretiska kunskaper från gymnasiet ökar också människors möjlighet till vidareutbildningar i vuxen ålder.

Alla gymnasieelever har rätt att få denna breda kompetens. Det är dock viktigt att de får rätt information och praktiska möjligheter att läsa in högskolebehörighet. Vi vill också att Skolinspektionen förtydligar och understryker denna rättighet

För att öka attraktionskraften hos både de tekniska yrkesprogrammen och det teoretiska teknikprogrammet måste skola, arbetsliv och politik samverka i större utsträckning….
… I dag finns det ett 130-tal Teknikcollegecertifierade utbildningsanordnare fördelade över i stort sett hela Sverige i 27 regioner.” Erkänn betydelsen av tekniska yrkesprogram, Erik Alexandersson ordförande för Göteborgsregionens Teknikcollege; Bengt Forsling
ordförande Riksföreningen för Teknikcollege i Sverige; Representanter för industrin inom Göteborgsregionen och dess tio certifierade utbildningsanordnare på GP debatt 12 september 2012 och de har självfallet rätt i att det inte bara krävs teori eller praktisk erfarenhet inriktad mot industrin och marknadens behov. Det krävs både och.

För många år sedan när jag själv gick på gymnasiet (tog studenten på Real-matematiska 1968) så hade min numera avlidne far i uppgift att anställa mer folk till Miljövårdsenheten vid Östergötlands Länstyrelse. Jag minns en gång mer än andra för pappa hade förordat en grabb som förvisso inte hade högskoleexamen, men väl all möjlig teoretisk påbyggnad utan examen och med flerårig erfarenhet från att jobba med miljöfrågor ‘på golvet’. Det var ett snille, för snille måste nog man säga att karln var, med ett par akademiska examina men utan någon praktisk erfarenhet efter vanliga skolans PRYO som PRAO då hette, som överklagade anställningen av den icke doktorerade… Pappa sa hemma vid köksbordet (inom parantes kanske jag skall nämna att det ALLTID var pappa som diskade när vi ätit och så gjort så länge jag nu 63 år minns): ”En som har praktisk erfarenhet och visat att han kan läsa in, är användbar efter någon månad. En som läst för mycket, krävs minst 6 månaders inskolning innan han är användbar. Det är sant än idag.

Samtidigt finns det en mycket intressant debattartikel om just det problemet i dagens DN:

”Den svenska skolans kris debatteras ofta och få tror väl att den fungerar väl. Möjligen kan man känna tröst i att många studerar vidare. I dagarna börjar en mycket stor del av dagens unga på högskolan. Frågan är dock om man lär sig så mycket.

Enligt en nyutkommen och uppmärksammad amerikansk studie, Academically Adrift (Arum och Roksna, University of Chicago Press 2011), blir långt ifrån alla klokare av högre utbildning. Man testade studenter före och efter högskoleutbildning och fann att för cirka 40 procent skedde ingen mätbar förbättring i fråga om förmåga till att resonera, se mönster, tänka kritiskt och annat som anses vara huvudpoängen med högre utbildning.” Många blir inte klokare av en högskoleutbildning, Mats Alvesson Professor i företagsekonomi vid Lunds universitet på DN Debatt 12 september 2012 och tyvärr har han alldeles rätt. Alla människor är lika värda, men olika. Det ingår i de Mänskliga Rättigheterna att var och en har rätt att utvecklas i sin egen takt som en invandrare sa till mig på buss 47 igår när vi och bussföraren diskuterade orsaken till att en del ungdomar blir värstingar och/eller missar att lära in. Det går inte att hasta eller tvinga in förståelse för det man sätter elever att läsa och redovisa. Det är två olika saker att läsa in och klara på prov, muntliga eller skriftliga, och att lära in så att man förstår och kan använda sig av sin kunskap framåt i livet.

Så var det då den eviga svenska stötestenen: Har vi eller har vi inte alldeles för många ungdomar i arbetslöshet? När vi i Sverige vid årsskiftet efter att Alliansen tillträdde gjorde om vår arbetslöshetsstatistik så att den motsvarade (?) övriga EU, dvs när alla som anmält sig som arbetssökande räknades med som arbetslösa oavsett om de hade heltidsstudier (t.o.m. gymnasieungdomar som söker helg- och sommarjobb hamnar numera i vår statistik), så tappade vi fokus och glömde bort ställa den viktiga följdfrågan: Vad brister eftersom en del unga inte klarar av ens att bli gymnasiebehöriga utan tvingas gå gymnasieförberedande program samt i en del fall inte ens efter detta klarar av att få en examen? Kan det möjligen vara så att detta att Alla är lika värda men olika i praktiken innebär att vi inte låter alla knoppar komma i blom utan att vi tuktar såväl de som har det lätt och därför blir frustrerade och utåtagerande för att bli synliga, som de som enligt Skollagen har rätt att få extra stöd i för den individuella eleven behövd utsträckning men som kommunerna och rektorerna snålar på detta med? Där ligger som jag ser det den stora utmaningen inför framtida ungdomskullar. Men vi måste starta redan nu.

Så till OECD statistiken. ” Var tionde ung människa (15-29 år) i Sverige varken arbetar eller studerar. Det är den lägsta siffran av alla OECD-länder, visar årets upplaga av den omfattande utbildningsrapporten Education at a glance.” Låg andel unga utan sysselsättning, GP 11 september 2012

Låg andel unga utan sysselsättning, SvD 11 september 2012
Låg andel unga utan sysselsättning, Aftonbladet 11 september 2012
Låg andel unga utan sysselsättning, Norrköpings Tidningar 11 september 2012
Låg andel unga utan sysselsättning, Västerbottenskuriren 11 september 2012
Låg andel unga utan sysselsättning, Nerikes Allehanda 11 september 2012

Så frågan som uppkommer efter OECD:s rapport är: ÄR OECD politiskt korrekta? Eller????

Read Full Post »

Att döda barns nyfikenhet

genom att tvinga de som har lätt för sig eller redan kan en sak att sitta av tid, för det är det som blir resultatet, som kunde använts till att låta varje blomma (barn) växa i sin egen takt, är att skapa en mängd problem. Alla barn är lika värda, men olika. Det finns inget som helst försvar att fortsatt tillämpa ‘Alla skall med’. Det av Rödgröna Göteborgsröran hävdade ”Det skapar segregation och skulle bli en cynisk sorteringsskola där svaga elever lämnas kvar medan eliten drar ifrån. är något av det mest cyniska som tänkas kan. För vad är det som de Rödgrönas fortsättning av flumskolan resulterat i? Ett ökat antal barn som fått bokstavsbeteckningar för att de varit utåtagerande, svåra att ha i klassituation o.s.v. Min egen erfarenhet är att det stora flertalet av dessa barn blivit som de blivit redan när de gått på dagis för att de haft förmågan att tänka utanför boxarna och ofta varit mycket mer intelligenta än flertalet av sina pedagoger.

Barn som inte får stimulansen att kunna gå vidare i sin upptäckarlust och nyfikenhet; inte får chansen att räkna vidare utan tvingas hållas på mattan med nygamla böcker med samma nivå som de de redan räknat ut; inte får chansen att läsa vad de vill i skolbiblioteket utan tvingas sitta med när andra som inte löst läskoden traglar igenom text som för ett antal av barnen är sådan de läste redan innan de började skolan. Vem i sina sinnens fulla bruk tror att detta ickeseende och ickeaccepterande av att ett barn har egen förmåga och att den nödvändigtvis inte är exakt samma som alla andras, att det skulle resultera i lugn och ro inom barnet och i klassrummet.

För begå inte misstaget att tro att barn som tvingas ta till utåtagerande eller stökigt beteende är mindre intelligenta än andra. Oftast är det tvärt om. Det är lika viktigt att låta en teoretiskt lagd blomma gro och växa som det är att ha fotbollsskolor eller dansklasser!

Dags att tänka om. Det är inte så att sorteringen inte sker i sk. sammanhållna klasser. De som sorteras ut är de som behöver växa mera i lika hög grad som de som efter kommunaliseringen inte redan de första två skolåren får det stöd de behöver för att hänga med den största gruppen i klassen. Vad flumskolan, förlåt Grundskolan, åstadkom var att permanenta utanförskapet för dessa båda grupperna. Resultatet har blivit katastrofalt i de flesta klassrum. Inte under alla lektioner. Inte vart enda skolår. Men näst intill. De barn som mobbas är de som visar att de kan något inom teoretiska ämnen. Inte de barn som är bra på idrott eller musik.

Alla skall med bör skrotas fortare än kvickt. Det blir mer pengar över när det blir lugnare i klassrum. Finns inget som hindrar att elever som går olika fort fram i matematik eller språk under första fem åren kan gå i samma klass men ha olika läroböcker. Finns inget som hindrar att på samma sätt som elever får gå ut ur klassrummet för att få hemspråk, så kan klassen splittras i olika grupper som läser matematik olika snabbt och är olika stora. OM vi skall tillämpa alla barns lika värde, så krävs att de barn som utvecklas snabbare får rätt att göra det utan att bli illa sedda över axeln av obehöriga eller icke ämnes- och stadieutbildade lärare och politiker.

Som en äldre pensionerad lågstadielärarinna sa till mig härom året: Vi får in nyfikna vetgiriga elever genom skoldörren första dagen i första klass. Men vi släpper ut uttråkade utåtagerande eller tysta elever från femman som inte längre orkar eller vill för att deras växtkraft hämmats. Ligger mycket i det.

Spetsa skolan med mera pengar, Karl Henrik Sax på GT:s ledarsida 17 juni 2012

Ett två månader gammalt inlägg som jag missade då men hittade idag. Lika viktigt att föra fram nu när det satsas på spetskompetens på högre nivå. Sverige har i alltför många år missat ett större antal blivande genier genom att hämma dem.
Läs gärna: Nästa bit trillar på plats, Norah4you 30 augusti 2012

Det skall böjas i tid det som krokigt skall bli, sa de gamle. Ligger en hel del i det!

Read Full Post »

Skolan och Miljöpartiet

Verkligheten, inte teorin är det som gäller. För att kunna få jobb, så behövs det att man först fått verktygen att kunna lära in, där brister det på många håll när det gäller ämnes- och stadiebehöriga lärare som vågar ställa krav på eleverna samt även hos kommuner som inte ställer upp med de stödåtgärder som Skollagen kräver att skolan skall ställa upp med för elever som inte ‘hänger med’, kan lära sig läsa och förstå vad de läser samt kunna räkna och förstå varför matematik är viktigt.

Men det krävs också att elever inte sitter av tiden på gymnasium i tro att de sedan kan få glida på räkmacka genom statligt bekostade pengar för de som störde, skolkade eller bara satt och sov för att de valt fel linje utifrån sina egna förutsättningar. Det krävs även bättre samarbete mellan Skolverk, ‘marknaden’ och politikerna så att de linjer som finns på gymnasiet antingen leder till att de som klarar studierna får kunskaper nog att som minst kunna få en 6 månaders praktik om de inte vill läsa vidare eller kommer in någonstans. Det krävs att de ämnen som finns på programmen är relevanta för samhällets behov och inte bara för att stärka den egna drömmen om framtiden. Alla yrken är inte lika efterfrågade och då borde det inte vara möjligt att på gymnasiestadiet utbilda till arbetslöshet. Samhällsvetenskapliga ämnen behövs inom hela kommunala, landstings och statliga sfären. Inte tu tal om det. Inte heller tu tal om att det är bra att alla linjer får bild, idrott och musik. Men där går gränsen. Alla kan inte bli mediamänniskor eller frisörer för att ta två exempel. De utbildningsplatser som finns bör bättre svara mot ‘marknadens’/kommuner och landstings- samt statens behov av specialkunskaper samt möjlighet till gedigen praktik för att underlätta introduktionen på arbetsmarknaden. Man kan inte läsa in absurdum.

Att Miljöpartiet vill satsa på skolan är i sig en positiv nyhet. Det negativa är att man glömmer bort att oavsett när ett tak läggs, så måste grunden och de bärande stommarna i huset vara på plats. Det är viktigt att alla elever har ämnes- och stadiebehöriga lärare i grundskolan och att de som behöver hjälp antingen för att de har svårt att lära in eller för att de redan kan och behöver få gå vidare får denna möjlighet. Att sätta av pengar för de som inte varit i skolan eller som inte gjort sina läxor eller valt fel linje på gymnasiet, det har inte Svenska samhället råd med. Inte heller svarar det upp mot Regeringsförklaringens 1 kap 2§ om allas lika värde och att ingen får diskrimineras. Har man gått gymnasiet så är det en sak att läsa upp kurser som man kanske inte läst. En helt annan sak om man får läsa vad man vill när man vill på statens eller kommunens bekostnad. Rätten att få komma igen är en sak, vem som skall betala om den som får möjligheten själv försuttit den, det är en annan sak.

MP vill satsa på skolan, GP 3 juli 2011
MP språkrören till attack mot alliansen, Expressen 3 juli 2011
Proffstyckare om språkrörens tal, SvD 3 uli 2011
Hungrig opposition, DN 4 juli 2011
MP vill satsa på skolan, DN 3 juli 2011

Read Full Post »