stora problem har varit att alltför många lärare i för demokratibegreppets inlärning viktiga ämnena historia och samhällskunskap varit antingen helt obehöriga som lärare eller i varje fall inte ens ämnesbehöriga lärare. En effekt av skolans kommunalisering och att rektorer i landet haft möjlighet, och utnyttjat denna mer än lovligt, att själva bestämma vem som skall bedömas som behörig. Följden av detta har varit att historie- och samhällskunskapsämnet i många fall använts som utjämning för att lärare i t.ex. NO-ämnen skall få full tjänst eller att rektorer valt att skylla på könsfördelning (själv varit med om detta) och anställt helt obehöriga när det i verkligheten har handlat om att spara pengar. Utan djupa ämneskunskaper tillsammans med att läraren lärt sig metodik, didaktik samt barns och ungdomars utveckling, så har resultatet blivit som DN berättar om idag ”Vi lärde oss inget om demokrati”, DN 4 juni 2011.
Pengabristen beror till stor del på att en hel del av pengar som kommit kommuner till del för skolans räkning efter kommunaliseringen gått åt till att betala skollokaler som hyressatts efter ‘marknadsvärde’ på vanliga lokaler trots att skolorna är till för inlärning och inte försäljning.
När man sedan på svenska skolor haft en tendens att försöka springa ifrån mobbningsproblem genom att skylla problemen på den som blir mobbad, så föregår man inte med något speciellt gott exempel på praktisk demokrati. För demokrati betyder inte som många tycks tro folkvälde där majoritet bestämmer över minoritet utan att ALLA människor är lika värda samt har rätten att bli respekterade, få ge uttryck för sin åsikt utan att förföljas av andra o.s.v. Viktigt för det har länge stått i skollagen att
”Skollagen 1 kapitlet
2 § Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.
Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.” 1985:1100 (ny skollag träder ikraft 1 juli i år)
Nya Skollagen 1 kapitlet:
Syftet med utbildningen inom skolväsendet
4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.
Utformningen av utbildningen
5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
6 § Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.
7 § Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke- konfessionell.
Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt.”
Betyder inte demokrati då folkvälde undrar någon. Frågan är berättigad och hade den som frågar haft ämnes- och stadiebehörig lärare i ämnet historia, så hade eleven redan när man läst om grekerna på gamla mellanstadiet, 4-6 an, lärt sig att demokrati som grekerna introducerade då avsåg att alla FRIA MÄN över viss ålder hade rösträtt i gamla Aten. (Mycket förenklat) Demokrati står för mycket.
Två viktiga hörnstenar är
* Allmänna fria val, inte nödvändigtvis direktval som finns i Schweiziska kantoner utan även den form av representativ demokrati som vi har i Sverige där vi väljer våra riksdagsrepresentanter i allmänna val.
* Respekt för Alla människors lika värde och att ingen får diskrimineras pga ålder, kön, etisk tillhörighet, sexuell läggning, handikapp etc.
Får inte elever med sig hur man uppträder demokratiskt redan från första skoldagen, så blir resultatet det vi ser i undersökninga där En av fyra unga: Bra med diktatur, Expressen 3 juni 2011 och Unga redo sälja sin röst, GP 3 juni 2011
Read Full Post »
