Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Ämnes- och stadiebehöriga lärare’

Det där med matematik är svårt Magdalena Andersson (S). Det krävs att det FINNS ämnes- och stadiebehöriga lärare för att kunna utbilda…. finns det färre så blir det minus på andra sidan likhetstecknet i denna enkla sifferexercis.

Återigen verkar det som om Du och S-partiledning missat det väsentligaste: På samma sätt som Tar 12 år att utbilda till ungdomsarbetslöshet så tar det som minst 12 + 4 år för att utbilda ämnes- och stadiebehöriga lärare till de 30.000 lärartjänster som Ni inom Socialdemokraterna lägger fram i er ”miljardsatsning på vuxenutbildningen”.

Det krävs att dessa lärarna fått kunskap nog redan när de gick i första årskurserna för att kunna ta till sig de texter de skall förmedla, ordkunskap med andra ord. Det krävs att dessa lärarna redan tidigt fått ordförståelse utöver ordkunskap samt kan som minimum gymnasiematematiken! Under vilket äpple eller päronträd hittar S dessa?

Tänk så mycket lättare det varit om Socialdemokraterna inte hade skadat svenska skolan genom Socialdemokratiska Skolförändringar:

* Vilket parti införde Grundskolan?
Socialdemokraterna.

*Vem avskaffade Folkskollärarutbildningen 1968?
Socialdemokraterna

* Före Grundskolans införande krävdes det i princip att läraren var adjunkt för att få undervisa på högstadiet. Vilka stoppade detta?
Socialdemokraterna

* Vilket parti drev igenom kvalitetsförsämringen på universiteten som vi på 70-talet kallade Palmes-UKAS?
Socialdemokraterna

‘ Fram till 1985 fanns det lågstadie- och mellanstadielärarutbildning…… Vilket parti lade förslaget som Riksdagen tog 1985 om gemensam utbildning för hela Grundskolan?
Socialdemokraterna

Göran Perssons tid som Skolminister och Statsminister sänkte utbildningsnivån i Sverige. (Det tar 5 år att bli lärare, snitt och under Göran Perssons tid som Statsminister ansågs vuxna utan utbildning godkända som lärare samtidigt som intagningskraven sjönk så de med 0,1 på Högskoleprovet kom in…..)Socialdemokraterna skyldiga till skolans förfall, Norah4you 3 december 2014

S föreslår 30 000 utbildningsplatser, GP 23 april 2014
S föreslår 30 000 utbildningsplatser, Expressen 23 april 2014
S: 30.000 nya utbildningsplatser, DN 23 april 2014
S miljardsatsar på vuxenutbildning, Aftonbladet 23 april 2014
S föreslår 30 000 utbildningsplatser, SvD 23 april 2014

Tänk så mycket bättre det varit om Socialdemokratiska Regerings- och Riksdagsmedlemmar inte varit så avundsjuka på de som gått ut högskola att de gjort om skolsystemet till ”Alla skall med” och ”Alla skall ha behörighet”. Det fanns stora brister när det gällde de ekonomiska förutsättningarna för de som inte hade råd att läsa vidare. Kanske inte ens bodde nära staden där de hade kunnat läsa vidare. Dessa brister löstes inte med ALLA SKALL MED-METODEN

Read Full Post »

Hade önskat att jag redan när jag började på SO49-lärarlinjen, innan benbrottet som gav långt studieavbrott, gått med i Lärarnas Riksförbund, för redan då reagerade jag mot att Lärarförbundet tog med helt obehöriga som aldrig satt en fot på en Lärarhögskola ofta inte ens hade utbildning i ämnet de gavs rätten att undervisa i. Men det handlade om personfrågor, tyvärr. De fackliga representanterna för Lärarförbundet på lokalnivå var sådana jag hade en aning om vilka de var….

Ändå minns jag att man redan tidigare från Lärarförbundets sida i mer än ett lokalt avtal hävdat att den som varit anställd ett läsår oavsett utbildning hade rätten att gå före de som var ämnes- och stadiebehöriga. Gränsen gick i ett fall jag stött på när Lärarförbundet försökte hävda att en trädgårdsmästare som fått hoppa in ett år som lärare i Slöjd (Träslöjd) borde fått räkna med hela sin anställningstid i kommunen samtidigt som Lärarförbundet förnekade en icke fackligt ansluten men fullt utbildad behörig Slöjdlärare, språkkombination, att räkna anställningsår i annan kommun….. Det var under GP:s första regeringsperiod.
Så i och för sig är det som de gamle sa: Ränderna går aldrig ur :P

I dagens (uppdaterad idag 29 mars) absolut dummast debattartikel, alla kategorier försöker Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet, och Mimmi Garpebring, Sveriges elevråd hävda att Nationella proven skulle ha negativa effekter på lärandet. Tvärt om ”mitt herrskap”. Anmärkningsvärt är att Eva-Lis Sirén som kompletterade sin tidigare lärarutbildning till att bli Grundskollärare 1-6 för Särskolan, helt saknar insikt om att det är för elever som idag helt felaktigt hamnar i Särskola samt för elever som brukar kallas svaga av didaktiskt okunnig skolpersonal som Nationella proven är viktigast av allt! Alltför många elever hamnar helt felaktigt i Särskoleklasser.

Ekonomiskt mindre kostsamt för svenska kommuner än att ge varje elev den rätt till stöd för sin utveckling som Skollagen kräver att de får! En lärare i särskoleklass har INTE utbildning i men undervisar i stort sett alltid normalt i stort antal ämnen, ibland alla. Didaktiska kunskaper saknar tyvärr stor del av den kategorin ”speciallärare”.

De elever som bäst behöver hjälpen, och tidig hjälp i form av stöd, är de elever som annars i sann ‘Alla skall med’-anda antingen skiljes ut, bokstavsbeteckningar m.m. där problem sökes hos eleven/elevens föräldrar/socioekonomisk situation/kulturell miljö m.m. (i princip samma skrämmande synsätt som under stor del av 1900-talet kom att prägla bakgrunden för rasbiologiska institutets verksamhet) Dessa elever kommer om de inte får bokstavsbeteckningar och därigenom sänkt självförtroende i flertalet fall senare att hoppa av utbildning när de inser att de inte har de grundkunskaper de behöver för att klara av läxor och för att kunna läsa in texter själva. Kunskaper trillar inte från ovan. De kräver i hög grad mycket välutbildade ämnes- och stadiebehöriga lärare med didaktisk, metodisk och pedagogisk utbildning. Erfarenhet i all ära, men vi har sett vad prioritering av ‘erfarenhet’ gröpt ur kunskaperna som eleverna får med sig. Alla barn är lika värda, men olika!

Inte blir situationen bättre av att kommuner använder osthyvel och tårtspade så att lärare idag tvingas göra administrativt arbete som förr låg på rektorsexpeditionen, vara socialarbetare och biträdande psykologer, ersätta skolhälsovårdens frånvarande personal, städa upp efter elever (läs plocka papper, ta bort tuggummin, ställa skolmöbler till rätta m.m.) En lärare som utöver alla icke-lärande uppgifter fått ta över bit för bit av annat och som från ”högre ort” tvingats minska på förberedelsetiden inför varje lektion, en lärare som pga ”kollegors” oförmåga att kräva lugn och ro i klassrummen o.s.v. den läraren blir inte bättre av ‘erfarenhet’. Det krävs god didaktisk, pedagogisk, metodisk utbildning samt mycket god ämneskunskap att kunna leda sina elever så att eleverna själva LÄR IN! Det krävs tid för förberedelse- och efterarbete. Tid som lärare idag oftast inte får.

De nationella proven har en roll att fylla men de är för många och ger för stora negativa effekter på elever, lärare och lärandet. Prov i SO och NO bör inte vara obligatoriska, skriver Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet, och Mimmi Garpebring, Sveriges elevråd.Alldeles för många nationella prov, Eva-Lis Sirén (Lärarförbundet) och Mimmi Garpebring (Sveriges elevråd) på SvD Brännpunkt 29 mars 2014

Det är två viktiga bitar med att ha OBLIGATORISKA prov i såväl SO som NO:

* ”Erfarenhet” hos ”lärare” går aldrig någonsin att använda som ersättning för att RÄTTVIS undervisning och RÄTTVIS behandling enligt svensk SKOLLAG samt RÄTTVISA betyg skall sättas på lokala planet. ENDAST NATIONELLA PROV ger verkligt värde som är jämförbart!

* De elever som drabbas är den svagare delen av en klass. Alla barn är lika värda men olika. Det är i lärandet som stor del av svenska lärarkåren brister. De lärare som inte ens har gått lärarhögskola de borde aldrig någonsin fått sätta sin fot i ett klassrum. De lärare som är lärare i andra ämnen eller på andra stadier har i sann ”Alla skall med” – anda rekommenderats att använda ofta mycket undermåliga lärarhandledningar där ”fylleriövningar” och ”alternativa svar”

Fylleriövning är när text saknar ett eller flera ord och där elever skall fylla i dessa utifrån varierande kvalité på skolböcker. Alternativa svar: Elev skall kryssa för något alternativ. Oftast är som minst ett av dem så idiotiskt att normalt begåvade ointresserade elever kan klara av att få rätt på ”skrivning”/övning utan att ens förstått vad det är som enligt kursplanen SKALL HA LÄSTS UT! Allt för att underlätta för läraren att rätta…..

Observera att det inte är något som helst problem för ämnes- och stadiebehöriga lärare som VILL att individualisera undervisningen. Att använda elevers intresse att söka speciell kunskap eller elevens egna specialintresse för att via detta få viktig komplettering till klassens samlade kunskaper, sparar tid för läraren i längden. Men det kräver en hel del arbete första lektionerna i varje ny klass! Det innebär också att elevers förmåga att uttrycka sig får växa utan att bromsas av att andra elever inte hunnit med eller inte förstått. Fullt möjligt och mycket lugnare i ett klassrum när man som lärare tillåter att elever inte bara har gemensam genomgång samt fylleri-/alternativfrågor. Varje elev skall stödjas i sin utveckling och Nationella provet är inte enkom ett prov som säger något om eleven. Det säger tyvärr en hel del om de lärare som eleven haft och den inlärningsprocess som eleven utsatts för. GLÖM ALDRIG: DU kan lära Snobben, men det är SNOBBEN som måste få verktygen ”han” behöver för att kunna lära in!

Skolinspektionen har 100% rätt när de i en ännu opublicerad rapport säger: …det finns brister i lärarnas sätt att undervisa som får stora konsekvenser. Enligt myndighetens generaldirektör så är det en av förklaringarna till att den svenska skolan är så pass mycket sämre jämfört med andra länders.

– Jag tror att det är en väldigt viktig förklaring. Det som all forskning visar är att det som händer i klassrummet är det allra viktigaste, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler.

”Finns lärare som inte klarar av det”

Det handlar om att lärarna ofta saknar förmågan att anpassa undervisningen efter varje elevs behov.

– Lärare jobbar många gånger utifrån en tänkt genomsnittlig person och eleverna i varje skolklass är väldigt, väldigt olika. De kan olika mycket, de lär sig på olika sätt. En skicklig lärare klarar av att ge utmanande uppgifter till alla elever, men sen finns det lärare som inte klarar det och då blir det stökigt i klassrummen, det blir oroligt och eleverna blir uttråkade. Det här har vi sett tydligt på de här 650 lektionerna som vi har besökt, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler.Skolinspektionen. Därför misslyckas svenska elever, Svt.se 27 mars 2014

Inte har det blivit bättre av att ta in fler vuxna på skolorna. Det är heller inte klasstorlek som är avgörande utan det går för de lärare som har lärt in vad som krävs i didaktiskt, pedagogiskt och metodiskt arbete samt Barn och Ungdomars utveckling enkelt att klara av 30 elever i ett klassrum. Det är inte antalet elever utan skolornas lärarkaders kvalité i form av ämnes- och stadiebehöriga lärare som är avgörande för att läraren skall fånga elevens intresse.

Sedan hjälper det till om alla lärare på en skola är behöriga så att eleverna blir vana vid att ha lugn och ro i klassrummet. Det krävs i samtliga fall engagerade föräldrar. Många föräldrar fås i skolor med undermålig kvalité (minst lika ofta kommunala skolor som privata alternativ) att tro att de inte duger till för att de, föräldrarna, inte läst eller inte själva förstår det och det.

Det finns många skäl till att elever blir utåtagerande, ointresserade. Ett är att deras lärare/föräldrar inte värdesätter kunskapsinlärning. Ett annat att elever inte fås att förstå att kunskap inte regnar från ovan utan kräver tragglande och nötande. Ett annat är att skolor idag ofta har icke lärarutbildade rektorer. Det krävs bra ledare med kunskap inte bara i ledarskap och ekonomi utan djupkunskap om lärande, ämnen och Barn- och ungas utveckling. En rektor skall vara bra ledare även om han/hon ibland hoppar in i klassrum för att stärka och stötta inlärningsprocessen!

Orsakerna till den svenska skolkrisen, Expressen 28 mars 2014
Bättre resultat kräver bättre förutsättningar, Skolvärlden 28 mars 2014 Det är där Nationella proven för att varje skolas förutsättningar skall kunna ringas in, vidareutbildning av lärare skall fås att vara ett normalt inslag o.s.v. har stor betydelse. Alltså inte bara för eleverna.

Nationella prov ger också en annan bit. I dagens samhälle där stor del av de texter en elev skriver får automatisk korrigering eller felmarkering om orden stavas fel, är den andra viktiga biten att elever till viss del fås att visa hur de tänker. För det är där som varje lärare som är ämnes- och stadiebehörig KAN hitta även de elever som ‘bara’ skulle behöva annan inlärningsmetodik/skolbok för att fås att utvecklas vidare.

Read Full Post »

3 mars absolut dummaste uttalande alla kategorier står Rödgröna sörjan i Göteborg för:

Viktigast är att frigöra lärarnas professionella autonomi och stärka rektorers pedagogiska ledarskap genom att minska den tidskrävande och detaljstyrande statskontroll som ökat så mycket under de borgerliga. Det förfogar vi inte över i Göteborg.Skolans kris är nationell men vi gör vad vi kan, Anna Johansson (S), Kia Andreasson (MP) samt Mats Pilhem (V) på GP Debatt 3 mars 2014

HALLÅ – kom tillbaka till verkligheten!
* Det är KOMMUNERNA inte staten som är huvudman för Grundskolorna i Sverige!
Ett av många exempel senaste åren på att Rödgröna sörjan inte gör så gott de kan. Oscar Fredriks skola i Linnéstaden ska spara pengar. Då drar ledningen in skolans specialpedagog. Detta får förödande konsekvenser för min pojk och ytterligare två elever i hans klass, skriver Mia Fredin.Så får skolan sköra elever att bryta ihop, GP 15 januari uppdaterat 24 januari 2014

* Göteborg ger mindre i skolpeng per elev än t.ex. Stockholm

* I Göteborg tillämpar rödgröna sörjan styrning av skolpeng utifrån grupptänkande vissa områden FÖRUTSÄTTS ha sämre förutsättningar för eleverna.
Samma stadsdel. Men väldigt olika förutsättningar. Frölundaskolan får 40 procent mer per elev än Nygårdsskolan.

I Askim-Frölunda-Högsbo är undervisningskostnaden 39 149 kronor per elev. Men det skiljer mycket mellan skolorna i stadsdelen.

Sett till måluppfyllelse tillhör skolorna i den södra delen av stadsdelen de bästa i Göteborg. Nygårdsskolan är till och med den kommunala skola där högst andel elever uppnådde målen i alla ämnen våren 2013. Frölundaskolan däremot ligger under snittet i staden.

För att ge eleverna likvärdiga möjligheter styr stadsdelen olika mycket resurser till olika skolor.

– Vi har tre olika nivåer i vår stadsdel, utifrån den socioekonomiska nivå skolan har. Och det ger mer eller mindre pengar till skolorna, säger Kenneth Wallengren, utbildningschef i stadsdelen.Samma stadsdel olika elevpeng, GP 20 februari 2014
Analys: Därför får skolorna olika stöd, GP 20 februari 2014 Observera att detta är ett rasistiskt tänkande om något! Varje barn oavsett var i Göteborg har rätten att få det stöd som just det barnet är berättigat till enligt SKOLLAGEN. Inte efter Rödgröna sörjans värderingar! Om detta i slutändan innebär att det fortsatt är 13.000 kr/barn i skillnad mellan olika stadsdelar/bostadsområden i stadsdelar etc, så pekar det på något helt annat – dålig styrning/dåliga krav för att få ämnes- och stadiebehöriga lärare på ALLA stadens skolor!

Read Full Post »

Som så ofta numera får man DN-nyheterna i andra media före DN.se publicerar….. :-)
Skolan är den hetaste valfrågan för tillfället. Och i ett gemensamt utspel presenterar Socialdemokraterna och Miljöpartiet en strategi som ska höja de svenska elevernas läsförmåga, skriver Dagens Nyheter.

Det handlar bland annat om fler specialpedagoger, att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek och ett nytt mål för läsförmågan redan i årskurs ett.

– Nu behöver vi gå på offensiven med detta, säger S-ledaren Stefan Löfven till DN.S och MP enas om läslyft, Aftonbladet 27 februari 2014

S och MP enas om läslyft, GP 27 februari 2014
S och MP enas om läslyft, SvD 27 februari 2014

Drömmar i den rödgröna röran som inte verkar ha fattat att det inte finns tillräckligt många specialpedagoger utbildade och att det tar flera år att utbilda lärare för att de skall ha ämneskunskaper, kunskaper om Barn- och Ungdomars utveckling, pedagogisk utbildning i ämnet svenska inriktat på de första årskurserna, didaktisk utbildning samt metodikutbildning….
Snyter S och MP dessa specialpedagoger ur fickan? Trollkarlar hör hemma på cirkus inte på politiska linan!

Det tar lång tid nog att utbilda lärare som skall undervisa och som kan lära ut SÅ ATT BARNEN KAN LÄRA IN svenska språket. Känner en som nu gått snart 2-år på lärarutbildningen och som i vår skall besluta om han vågar ge sig på att ha svenska som andra ämne. Kräver nämligen ytterligare 1,5 års utbildning utöver de fyra han redan påbörjat…. Svenska språkets utlärande är inget som går att överlåta till de sk. lärare som fått sin behörighet p.g.a. erfarenhet – vad det lett till har PISA-undersökningen klart visat.

Varken svenska lärare eller speciallärare är något som växer på trän! Det är inget att överlåta på de stadiebehöriga lärare som gått senaste åren utan att ha svenska i sin ämnes-, sin metodik och didaktikutbildning mer än max en termin. För att kunna lära ut svenska så att vi ger alla barn rätten att få möjlighet att lära in att skriva och läsa svenska redan första året krävs flerterminsutbildning inriktat på svenska som huvudämne för tidiga lärare.

Så kom då DN:s artikel 08.05 dvs flera timmar efter att nyheten var ny i andra tidningar…. S och MP går samman om läslyft för eleverna, DN 27 februari 2014

Läs gärna Socialdemokraterna skyldiga till skolans förfall, Norah4you 3 december 2013 samt Fridoklin MP, inte längden – förlåt mängden, Norah4you 25 november 2013

Read Full Post »

i Göteborg lämnar mycket övrigt att önska.
Samma stadsdel. Men väldigt olika förutsättningar. Frölundaskolan får 40 procent mer per elev än Nygårdsskolan.

I Askim-Frölunda-Högsbo är undervisningskostnaden 39 149 kronor per elev. Men det skiljer mycket mellan skolorna i stadsdelen.

Sett till måluppfyllelse tillhör skolorna i den södra delen av stadsdelen de bästa i Göteborg. Nygårdsskolan är till och med den kommunala skola där högst andel elever uppnådde målen i alla ämnen våren 2013. Frölundaskolan däremot ligger under snittet i staden.

För att ge eleverna likvärdiga möjligheter styr stadsdelen olika mycket resurser till olika skolor.

– Vi har tre olika nivåer i vår stadsdel, utifrån den socioekonomiska nivå skolan har. Och det ger mer eller mindre pengar till skolorna, säger Kenneth Wallengren, utbildningschef i stadsdelen.Samma stadsdel olika elevpeng, GP 20 februari 2014

Varken Rödgröna sörjans politiker eller andra politiker och tjänstemän i Göteborg har fått utbildning i att avgöra Barn- och Ungdomars behov. Än mindre äger de rätten att bryta mot Skollag och Regeringsformens 1 kap 2§!

SKOLLAGEN

Syftet med utbildningen inom skolväsendet

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Utformningen av utbildningen

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Observera att det är de enskilda elevernas behov. Inte betongfördelning utifrån några politiska uppfattningar om att socioekonomiska skäl skulle motivera att elever på ena skolan skall få 40% mer i elevpeng än elever på andra skolan. Det finns ingenstans annat än i Rödgröna sörjans Tyck som jag – syndromet några som helst skäl att utgå från att det i ena skolan av socioekonomiska skäl skulle finnas fler elever som behöver stöd än på den andra skolan. För inte kan det väl finnas underliggande rasistiska värderingar om vilka barn och unga som behöver hjälp för att lära sig läsa och skriva? Så illa kan det bara inte vara. Däremot kan det finnas stor skillnad mellan olika skolor i samma stadsdel vilken ämnes- och stadiebehörighet som lärarna på skolorna har – samt här i Göteborg även vilka möjligheter som getts ämnes- och stadiebehöriga lärare att få den vidareutbildning/specialutbildning som deras arbetsuppgifter i enskilda elevgrupper kräver!
OBSERVERA NOGA: SKOLLAGEN GÄLLER ÖVER KOMMUNALA EKONOMI!
MEN SKOLLAGEN LYDER UNDER VÅRA GRUNDLAGAR.

Regeringsformen

2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Lag (2010:1408).

Det finns inte en susning till chans att det skulle bero på socioekonomiska omständigheter att elever på ena skolan i en stadsdel skulle behöva 40% mer elevpeng. Eller skulle vara i större behov av läs- och skrivträning i lägre stadier eller vara de som i större utsträckning lider av dyslexi. Observera att det är den enskilde elevens behov inte någon form att Östtysk betongförutsägelse hur många i ena skolan eller andra skolan som behöver få den hjälp som SKOLLAGEN kräver av utföraren. Det finns många faktorer som påverkar Barn- och Ungas utveckling. Förvisso är socioekonomiska skäl en faktor. Men det finns ett otal andra som rödgröna sörjan hanterar så illa att barn på ena skolan kan tvingas få delade suddgummin för att just det året så finns det inte tillräckligt med pengar till mer än 3 pennor och 1 suddgummi. Ren skandal är hur Göteborgs Rödgröna sörja hanterat skolpengen.

Read Full Post »

Det är märkligt att inte politiker tänkt till ordentligt och insett att det ingalunda var lämpligt att låta icke ämnesutbildade, ibland inte alls lärarutbildade, ‘lärare’ få behörighet om de undervisat i ett ämne 8 år (4 år för de över 57 år). För en sak är säker – även om erfarenhet ger viss ‘kunskap’ är det denna sk. kunskap som visat sig i de resultat som PISA-undersökningen pekat på. Det var skandal nog att 30.000 helt obehöriga sedan kommunaliseringen av skolan fått fasta anställningar som blockerat, jo så är det – var själv drabbad 2005 innan senaste knä + fotskadan, för de som läst ämnet och gått på Lärarhögskolan. Till dem skall vi då lägga sådana som en av mina egna kompisar, Ämneslärare i Fysik och Matematik för Gymnasieskolan som för all del fått 80% tjänst där Matematik till viss del ingår men som under alla år efter att han skolade om sig från att undervisat och forskat på Chalmers inte fått en enda tjänst där han till fullo fått undervisa i sina egna ämnen. Blockerad av icke ämnesutbildade lärare har han fått undervisa i NO som helhet trots att han inte läst varken Kemi eller Biologi efter att vi tog studenten 1968….. De lärarna som fått undervisa i andra ämnen än sina egna blockerade av icke ämnesutbildade som undervisat i ämnen som Matematik, Fysik, Historia och Samhällskunskap, de lärarna lägger ytterligare 70.000 ‘lärare’ till antalet där Sverige inte har sett till att ha rätt kvinna/man på rätt plats och att respektera att kunskap inte faller som regn från ovan. :P

Mycket viktig debattartikel i dagens GP: ..En mycket radikal förändring är den som slår fast att från december 2013 kan en lärare som undervisat länge i ett ämne, men utan att vara behörig, ansöka om att bli behörig – utan att fortbilda sig. Den som undervisat 8 år i ett ämne under de senaste 15 åren kan alltså med sin skolledares godkännande ansöka om den behörighet som saknas. Och om du fyller 57 år senast juli 2015 räcker det med fyra års undervisning.

Förödande signalvärde

Signalvärdet av justeringen är förstås förödande. Varför fortbilda sig om man kan ta en genväg? Visst är det så att lång undervisningserfarenhet faktiskt ger viss kompetens. Men att några ska fortbilda sig i formell mening och ta akademiska poäng, samtidigt som andra slipper, visar på bristande förståelse för det som är utgångspunkten för en skola på vetenskaplig grund – nämligen att lärare har en vetenskaplig grund. Detta syns tyvärr också när Lärarlyftets femte kursomgång startade i januari 2014. Få söker kurserna och de som söker är yngre än tidigare omgångar – kan man misstänkta att äldre ansöker om att skaffa sig behörighet på annat sätt?Lärarnas fortbildning illa hanterad, Anna Brodin utbildningschef Lärarutbildningsnämnden vid Göteborgs universitet på GP Debatt 20 februari 2014

En av de viktigaste bitarna är att det borde stå i anställningsavtal för alla behöriga lärare, de som inte gått på Lärarhögskolan bör först gå där enligt mitt sätt att se de skall inte längre få åka snålskjuts för att kommunerna försöker spara pengar, att de fortlöpande och minst vart tredje år skulle få läsa vidare/komplettera m.m. på halvtid med B-avdrag. Om inte svenska skolans huvudmän tar Lärarrollen och det innehåll varje svensk elev har rätt att kräva på allvar, så bör Skolverket ta över skolan i fråga oavsett utövare!

Se även Grundskolan och kommunaliseringen, Norah4you 22 september 2013 samt Fler vuxna i skolan löser inte problemen, Norah4you 19 februari 2014

Read Full Post »

Fler vuxna i skolan löser inte problemen. I dagens rent ut sagt dumma debattartikel, i min uppfattning är alla som inte förankrar sina förslag i verklighetens bottenplatta dumma = okunniga, så tror sig Miljöpartistpolitiker ha kommit på lösningen: ”Låt höginkomsttagarna finansiera en skolsatsning, Per Bolund (MP) ekonomisk-politisk talesperson i riksdagen, Åsa Romson (MP) språkrör och Gustav Fridolin (MP) språkrör på DN Debatt 19 februari 2014
Sällan har det framkommit så klart varför en Folkhögskollärare om än aldrig så duktig saknar kompetens som behövs för att förstå Grundskolans lärarkunskapsbehov.

Höginkomsttagare förresten….. för att ens komma i närheten av de skatteintäkter som behövs för Miljöpartiets orealistiska fantasier, krävs att samtliga som tjänar över 28.000 kr/månad inklusive OB och andra tillägg tvingas lämna tillbaka allt de fått i handen under hela Alliansens regeringsperiod för i stället för att behöva lämna till skatteindrivarna… Sverige är inte kommunistiskt inte socialistiskt. De som arbetar tjänar inte lika stora fantasilöner som politikerna men förtjänar att få behålla det de redan fått – och mer!

MP vill ha 10 000 nya jobb i skolan, Aftonbladet 19 februari 2014
MP vill ha 10 000 nya jobb i skolan, GP 19 februari 2014
Miljöpartiet: 10 000 nya jobb till skolan, Expressen 19 februari 2014 Fint vill vi ha’t men var skall vi ta’t?

Fler vuxna i skolan, för det kan väl inte vara så att Miljöpartisterna ‘hittat’ 10.000 ämnes- och stadiebehöriga lärare som står på kö för att gå in i skolan och ta hand om undervisning i Matematik, Svenska, Historia, Samhällskunskap m.m. ???? :P

MP vill ta in ny skatt till skolan, Aftonbladet 19 februari 2014 Nog för att S och MP har sitt ihop. Men inte visste jag att MP tänkte tävla med S om att vara Sveriges mesta skatteindrivarparti :-)

Miljöpartiet har under åren gått längre och längre från de rötter som Pehr Garthon byggde på. Där hänsyn skulle tas till såväl människa, samhälle som miljö men miljön skulle prioriteras så långt som möjligt utan att människan och samhället skulle raseras. Där var Miljöpartiet en gång i tiden. Miljöpartiet är idag något helt annat. Ett parti där sk. experter är de man lyssnar på hellre än den verklighet som finns omkring. Ett parti som kan klaga på det ena och det andra men blunda för det verkligt stora problemet RENT VATTEN och REN LUFT.

Se även: Mindre klasser ingen lösning, Norah4you 18 februari 2014 och glöm inte bort det citat jag skrivit flera gånger. En äldre lärarinna som skulle gå i pension sa: Vi tar in nyfikna, vetgiriga 1:or och släpper ut uttråkade blaserade från 5:an Något att tänka på. Skolarbete skall vara roligt men inte så roligt att man glömmer bort att kunskap inte faller som regnet från ovan utan kräver hårt arbete. I skolan och med hemläxor!

Read Full Post »

så länge som kommuner, och även friskolor, fortsätter att ge undervisningsansvaret till icke ämnes- och icke stadiebehöriga lärare!
Det krävs kunskap för att kunna förmedla kunskap. Handlar inte bara om att få lugn och ro i klassrummet och lärare som är ‘populära’ eller sk. lärare (läs de som inte gått på lärarhögskolan) som har ‘erfarenhet’. Vad den erfarenheten gett i form av stort antal elever genom åren som i bästa fall trivts och lärt sig rapa upp det som står i boken utan att förstå vad det är de skulle ha lärt in, vad den sk erfarenheten gett vet Sverige alldeles för väl vid det här laget!

Allra först skall det krävas av arbetsgivare/utförare av utbildningsuppdrag att de använder sig av ämnes- och stadiebehöriga lärare som inte bara lärt in sitt ämne utan också har gått lärarutbildning i pedagogik, metodik samt didaktik. Detta kan i de fall där de som felaktigt uppehåller platser t.ex. inom NO-området, jo jag känner till fler än en Grundskole-/Gymnasielärare utbildade i Matematik respektive Fysik som inte får full tjänst för att det anställts folk som ibland t.o.m saknar egen ämnesutbildning efter gymnasiet. Inte undra på att så många elever har svårt att förstå det de skall ha lärt in.

OECD har insett det verkliga problemet – det krävs högre löner för att få välutbildade lärare. Först krävs det lön som motsvarar utbildningstidens stora lån för att få fler än rena entusiaster att söka till läraryrket. Sedan krävs det hög lön för att motivera dessa att stanna i läraryrket.

Lärarnas löner måste höjas. Och eleverna måste få mer undervisning.
Däremot behöver Sverige inte minska klasserna eller satsa mer pengar på skolan.
Experterna tror inte att skolan har för lite resurser, Lena Mellins kolumn Aftonbladet 18 februari 2014 Lena Mellin, jag delar inte din politiska ståndpunkt men jag uppskattar dina kolumner. Du är en av de få i svenska journalistkåren som visar hur det går att skriva bra artiklar/kolumner utifrån god källkritisk analys och med giltiga argument. Riktigt roligt att läsa.

En annan som ibland, långt ifrån alltid, följer den källkritiska analysvägen är Ewa Stenberg på DN:Vad fick politikerna för råd för att förbättra skolan?

– En av de ansvariga för OECD:s Pisastudie, Andreas Schleicher, pekade på några av de stora framgångsfaktorerna i de länder som når de högsta kunskaperna och som samtidigt förmår att ge också elever från fattiga och lågutbildade hem höga kunskaper. Det handlar om att ha höga förväntningar på eleverna och på skolan, att eleverna ska känna att det lönar sig att anstränga sig och att de får stöd. Men det handlar också om att satsa på bra lärare genom att betala högre löner och genom att erbjuda vidareutbildning och karriärmöjligheter.Ewa Stenberg: Partiförslag saknas i OECDs lista, DN 18 februari 2014
Inte så konstigt för större delen av Sveriges politikerkår har gått i flumskolan. Många av dem har gått i ‘Alla skall med’-anda skolan där de elever som varit intresserade och duktiga har hämmats av att alla skall klara allt på samma skoltid….. Alla barn är lika värda, men olika :-)

Det är lärarna, inte slantarna, SvD ledarsidan 19 februari 2014
OECD: Sverige bör höja lärarlöner, DN 18 februari 2014
OECD: Sverige bör höja lärarlöner, SvD 18 februari 2014
OECD: Sverige bör höja lärarlöner, GP 18 februari 2014
OECD: Sverige bör höja lärarlöner, Aftonbladet 18 februari 2014

Men visst mindre klasser som har välutbildade ämnes- och stadiebehöriga lärare kan göra skillnad. För detta krävs det att arbetsgivare/utförare tvingas ge de som de felaktigt anställt tjänstledigt med B-avdrag för att de skall få komplettera för att bli riktigt behöriga.

En lärare som kan sitt ämne och sitt stadium samt lärt sig pedagogik, metodik och didaktik kan utan problem, om han/hon bara vill, individualisera undervisning för 30 elever i en klass. Lättare med 20-25? Självklart. Det som krävs är att man som lärare lär känna alla sina elever och att arbetsgivaren försöker begränsa antalet elever som varje lärare totalt sett har att undervisa under veckan. Helt omöjligt är det att få tiden att räcka till, vilket den ändå inte gör idag när lärare skall vara kuratorer, sjuksköterskor, administratörer, städa klassrummen efter varje klass (ställa i ordning plocka papper och ta bort tuggummi är bara en liten extra del som tar tid….).

Satsa smartare, satsa på lärarna, GP ledarsidan

Att en lärare på högstadiet idag kan 120 elever (fyra klasser) och fler i veckan ger inte mer individuell tid till varje elev att få egen tid med sin lärare. Det krävs att arbetsgivare förstår att själva undervisningstiden i sig kräver minst tre fjärde delar så lång tid för förberedelser inför lektion och efterarbete efter lektion. Det är en av de stora bitarna som politiker och allmänhet inte förstår.
Än mindre förstår de att lärare för att kunna fortsätta undervisa år efter år hela tiden måste ha ett antal timmar i veckan för att hålla sig a jour med alternativt vidareutbilda sig inom sina ämnen och/eller i undervisningsmetodik.

Sedan må Sifo i undersökning fått fram att Mindre klasser viktigast skolreform, GP 18 februari 2014
Det handlar inte om kvantitets undervisning utan kvalitetsundervisning. Därför kräver den skolreformen fler ämnes- och stadiebehöriga lärare. Innan de finns på plats är det endast en lappning i ett trasigt lapptäcke! Ämnes- och stadiebehöriga lärare som får den lön deras utbildningsuppdrag och egen lång utbildning för att kunna utföra detta samt också får vettiga arbetsförhållanden kostar. Märkligt att politiker inte inser att det i längden kostar mer att så många tvingas gå på Komvux för att de inte förstått, lärt in eller orkat engagera sig när lärare lärt ut för att eleverna skall lära in! Egentligen borde varje svensk skolelev vara garanterad att han/hon fått utbildning av behöriga lärare som sett till att eleven förstår, alternativt får hjälp som behövs för att kunna förstå, det som skall läras ut i form av kursmål i läroplan!

Mindre klasser viktigast skolreform, Aftonbladet 18 februari 2014
Mindre klasser viktigast skolreform, SvD 18 februari 2014

Det är inte roligt att läsa denna artikel, men viktigt Hälften hoppar av lärarutbildningen, DN 17 februari 2014 Ärligt talat så räcker inte de nya gränserna på 0.5 resultat på högskoleprov! Det krävs mer än så för att utan problem kunna lära in och framför allt klara av att läsa in allt som behövs för att klara de tentor som en blivande lärare MÅSTE klara. Men 0,5 gör i varje fall att färre tvingas eller bara hoppar av för att de inte har den läskunskap och läsförståelse som krävs för att själva lära in det som behövs för att kunna lära ut till elever så att eleverna får en rättvis chans att lära in i sin tur…..

För att få duktiga lärare, så krävs att vi erkänner att barn utvecklas inte linjerätt eller ens enligt Östtysk-betongmodell. Barn skall få utvecklas i sin egen takt. Det är förutsättningen för att vi skall kunna ta till vara hela begåvningsreserven där inte alla kan bli fotbollsproffs än mindre astronomer. Varje barn har rätt att få sin egen styrka stärkt. Inte skiljas ut genom Bokstavsetiketter för det sänker självförtroendet hos barnet. Kanske inte hos de vuxna hemma och i skolan som kan slå sig för bröstet och säga: Det är minsann inte mitt fel Ju fler barn vi slutar hämma, desto fler rasslar igenom skolan som de nyfikna vetgiriga de var när de började 1:a klass. Alla kan inte lära sig läsa samt förstå utan hjälp. Då skall de få den hjälpen utan att någon tittar på plånboken. Alla kan inte bli bäst i historia eller matematik. Men alla har något som går att bygga på inte bara i ett ämne utan i flera. Välutbildade lärare växer inte på träd för att få tillräckligt välutbildade lärare i framtiden krävs hårt arbete och att skolan redan när dessa blivande lärare går i den själva satsar på att stärka i stället för att hämma.

Läs gärna mina funderingar om detta att vi utbildar svenska elever till arbetslöshet. Utbildas till arbetslöshet och vuxendagis, Norah4you 9 januari 2014

Read Full Post »

Quick English translation title short version: stick to your profession, shoe makers!

Några ekonomiexperter lyckas idag på DN:debatt visa att den gamla devisen/idiomet gäller än. De läser Pisarapporten som en viss potentat sägs läsa bibeln. Nu är Pisarapporten inte någon ekonomisk rapport, inte möjlig att använda att approximera någon som helst matematisk variabel på, men ack experter på det ena tror sig än en gång vara experter på det andra. Att de aldrig fått ens grundutbildning i Barn och Ungas utveckling, inte heller i metodik, pedagogik eller didaktik förhindrar inte dessa sk. experter att ge sig in med snusförnuftiga yrvakna och halvt oseende ögon utan ens ordförståelse för det de har läst in….. terminologi varierar herrar professorer!

Pisarapporten säger inget om vad som fungerar väl, Gabriel Heller Sahlgren forskningschef, Centre for Market Reform of Education vid Institute of Economic Affairs (IEA) i London, knuten till Institutet för näringslivsforskning (IFN); Philip Booth professor, Cass Business School i London, programchef vid IEA och Henrik Jordahl docent IFN på DN Debatt 13 januari 2014
Det enda debattartikeln lyckas visa är att oförståelsen för skillnad mellan levande varelsers inlärning och ekonomi kanske kan vara huvudorsaken till att en del skolor spårat ur….. bland dem kommunala skolor med ekonomiutbildade rektorer i stället för rektorer med lärarutbildning och erfarenhet som grund utöver rektorsutbildning! :P

”Pisarapporten ger inte svaren”, GP 13 januari 2014
”Pisarapporten ger inte svaren”, Aftonbladet 13 januari 2014
”Pisarapporten ger inte svaren”, SvD 13 januari 2014

Skrev följande inlägg på DN debatt alldeles nyss. Undrar om censuren i Halmstad tillåter kommentaren……

Pisarapporten är inte en ekonomisk rapport och ingen matematisk variabel finns att lägga på hur barn lär in det ämnes och stadiebehöriga lärare lär ut. Skomakare bliv vid din läst som de gamle sa!

Read Full Post »

Någonstans måste det väl ändå finnas några som inser vanvettet med allt från ‘Alla skall med’ via ‘Önskeutbildningar’ till den befintliga Arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft. För det börjar tidigt. Det har inte med föräldrars bakgrund att göra. Möjligen delvis beroende på föräldrarnas egna krossade drömmar och curlingföräldrarnas önskan att barnen skall få/bli det de själva inte fick/blev.

Som en äldre lärarinna sa för ett antal år sedan: Vi får vetgiriga ungar som kommer till första skoldagen men vi släpper ut uttråkade femteklassare.

Lägg därpå till att svenska skolan speciellt efter kommunaliseringen har haft en oförmåga att se möjligheter, men vilja att slippa undan det stöd som varje enskild elev har rätt till enligt Skollagen. Stöd utifrån just den elevens utveckling genom att sätta etiketter på just de eleverna som är mest frusterade för att de hålls tillbaka i sin utveckling. Jag har själv sällan stött på ett utåtriktat störande barn som inte behövt få växa i det just det barnet varit nyfiken på. Däremot har jag stött på ett stort antal etiketterade barn som känt sig förnedrade för att de fått etiketten som många vuxna däremot blir glada att få för att kunna förklara varför just de inte ‘lyckats’ i livet. Vad nu lyckas betyder. Det är frågan…..

Det behövs tidig hjälp för de som behöver stöd pga närsynthet; dyslexi eller motsvarigheten när det gäller att ta in vad siffror står för; andra synliga och osynliga handikapp m.m. Men det behövs framför allt lugn och ro i klassrummet. Det är A och O. Att ens en enda med egen högre utbildning fått för sig att jämföra ett klassrum för en tredjeklassare eller åttondeklassare med en arbetsplats för vuxna, det säger tyvärr en hel del om avsaknad av elementära kunskaper om Barn- och Ungdomars utveckling. Alla är lika värda, men olika.

Det börjar hemma med föräldrars uttalade eller outtalade förväntningar. Att utvecklingen inte går att jämföra mellan två barn ens i samma familj brukar föräldrar förstå om det handlar om att det ena barnet börjar gå vid 10 månaders ålder medan det andra väntar tills dess benen är stadigare och då kanske inte går förrän vid 14 månaders ålder. Två barn i samma familj kan även om de är tvillingar ha olika intressen. Det är på barns nyfikenhet och intressen man måste börja bygga. Börja hemma.

När barn kommer till skolan oavsett om de är sex eller sju år när de börjar skolan, så skiljer redan där det ena barnet sig från det andra. Inte så att det handlar om intelligens eller ens om kulturell bakgrund. Förvisso är det en gåva att vara född i en familj där böcker och läsande funnits med sedan tidiga åldrar. Det handlar framför allt om att barn utvecklas enligt något så när samma kurva, men på skilda sätt och olika snabbt. Inget som har med intelligens att göra. Kan möjligen ha med den mat som barnet fått i sig redan i fosterstadiet. Finns studier som tyder på detta. Men framför allt handlar det om att barnet som har blivit sedd av sina föräldrar har en annan självkänsla än barnet som inte upplevt sig bli sedd.

Hade varit lätt om det handlat om att ett barn vars föräldrar har högre utbildning och tjänar mer varit de som ägnat mest tid åt att se samt lyssna på sina barn. Tyvärr är det inte så enkelt. Ofta är det tvärt om. När egen karriär, egna önskemål att förverkliga sig och förälderns drömmar om att barnet skall bli stor inom musik, idrott eller något annat som föräldern inte själv blev kombineras med verkligheten, så är det ofta så att barn från sk. ‘finare’ förhållanden får mindre egentid med någon av de vuxna som borde vara barnets stöd och råmodell. I Tuve, en av Göteborgs förorter inom Göteborgs kommun myntades begreppet V70-förälder:

V70-föräldrar är föräldrar som kommer körande till barnens träning. Oftast släpper de bara av barnen för de har ju så mycket annat att göra än att vara föräldrar. De måste ju gu bevars hinna träna eller försöka klämma in lite mer jobb för det är ju väldigt viktigt att det ser bra ut utåt. Villa eller dyr lägenhet, sommarstuga eller ständiga utlandsresor på sommar och storhelger. Nya mobiler och märkeskläder. Inte duger second hand. Inte ens om föräldrarna inte själva egentligen har råd till livet familjen lever.

Första träningen på säsongen hastar förälder som kört in för att få reda på när det är tänkt att de måste stå för kaffe och eller annat för lagets räkning. Sedan snabbt ut. Ibland inte ens ett hej till barnet de lämnar. Om nu barnet inte lyckas lika bra som föräldrarna förväntat sig, dvs inte platsar för som minst lika mycket speltid som de andra barnen när de kommer upp i tidiga tonåren, så rusar förälder som i bästa fall inte låtit sitt barn stå och vänta efter träningen in och skäller ut ledare. Hur dessa föräldrar beter sig om de är med på matcherna, det vet de flesta. Det är ju hårda krav och förväntningar på barnet och alla andra gör ju fel. Ledare, domare och andra föräldrar.V70-föräldrar

Lite av samma tendenser ser vi tyvärr i skolan av idag. De barn som inte upplever sig sedda har två strategier: Antingen så blir de som de sk. ‘tysta flickorna’ eller så blir de stökiga och utåtriktade. Den förra kategorin som inte enbart är flickor handlar om barn som försöker hänga med eller ligga i topp genom att lära sig texter utantill för nästa prov. Om de förstått eller inte förstått det de lärt sig rabbla, det är en annan fråga. Den andra gruppen har gett upp. De kan ha svårigheter för att de aldrig fått det stöd som Skollagen ger dem i form av att få extra stöttning och hjälp för att lära sig läsa. Men de kan också vara frustrerade för att de hålls tillbaka. Skolan stöttar varken de som behöver extra läshjälp eller de som redan har lärt in det som resten av klassen inte förstått. Den senare gruppen får i bästa fall idag repetera och repetera på samma nivå utan att uppleva glädjen av att utforska. Möjligen utforska på ‘nätet’. Nätet är ingen lärobok, ingen objektiv uppslagsbok och de som inte fått lära sig att skilja på källor ens utifrån var uppgifterna kommer ifrån, de har ingen som helst chans att själva söka kunskap som för dem vidare.

Det vore bra om skolan blev 10 årig. Bra under två förutsättningar:

* Huvudmannaskapet måste ligga centralt för hela landet så att ‘ALLA BARN’ får samma förutsättningar i form av ämnes- och stadiebehöriga lärare; god och hälsonyttig skolmat som inte behöver slängas in för att hasta till nästa lektion samt lugn och arbetsro i klassrummet.

* Varje barn måste få stimulering och stöd för att lära sig läsa, förstå det han/hon läser samt lära sig grunderna i matematiken redan första skolåren

Detta ställer ökade krav på vidareutbildning av redan legitimerade ‘Tidig-lärare’ och det ställer krav på ett annat synsätt när det gäller barn: Alla barn är lika värda, men olika. Det är illa nog när barn hemifrån fått med sig att det viktigaste i livet är att bli känd, att få sina egna önskemål uppfyllda och att aldrig någonsin ha fått gränser uppsatta. Det kan inte vara lärares uppgift här i livet att att vara de som skall stå för dessa elementära basala behov för att barn och unga vuxna skall kunna utvecklas i sin egen takt. Däremot vore det bra om alla lärare oavsett stadie vart femte år fick möjlighet att på betald arbetstid (nedsättning av undervisningsskyldighet med full betalning) få mer kunskap om didaktik och de möjligheter som didaktiken ger för att hjälpa varje enskild elev att utvecklas framåt.

Alla kan inte bli dansörer/dansöser eller professionella fotbollspelare. Inte heller har alla förutsättningar att bli författare, journalist eller kändis via TV. Någonstans måste barns drömmar möta verkligheten. Drömmar som skall stimuleras så långt det går för att barnet skall kunna lära in det som finns som kursmål, behöver inte knäckas av att verkligheten i form av den framtida möjligheten att få arbete kommer in under de senare skolåren i Grundskolan. Verklighetsanknytningen behöver däremot synliggöras ordentligt i Gymnasieskolan. Önskeutbildningar i all ära, men det Tar 12 år att utbilda till ungdomsarbetslöshet, Norah4you 30 mars 2013.

Inte nog med att Sverige utbildar många unga till arbetslöshet. Inte nog med att ‘Alla skall med’ ställt till det så väl för elev som inte uppnått målet men utan extra stöttning slussats vidare. Inte nog med att ‘Alla skall med’ ställt till det för alla de elever som fått sin nyfikenhet och vetgirighet begränsad för att ‘alla andra’ skall hinna lära in. Vi har också ställt till det från gymnasieskolan och ända upp på universitet och högskolor genom att önskeutbildningar och önskestudiekurser inkluderats i den samhällsbetalda utbildningen.

Som jag ser det, så är det viktigt att Arbetsmarknadens parter, de som känner arbetsmarknaden, dess behov av utbildad arbetskraft på ena och andra området, de som vet före politiker och nuvarande AF:s folk var det finns öppningar för nytt kunskapsbehov, får komma in i bilden. Allra först borde AF helt omorganiseras. Det vore bra om Arbetsmarknadens parter fick huvudmannaskapet för Arbetsförmedling. Observera att när det gäller arbetsförmedling precis som när det gäller skola så kan det finnas en uppsjö av olika utförare. Kraven måste dock synliggöras. Inte synliggörande av alla som inte fått/får rätt stöttning och som nu är en siffra i arbetslöshetsstatistiken alternativt göms undan i allehanda märkliga projekt under AF:s flagga.

Vi utbildar alldeles för många till arbetslöshet. När de unga som kommer ut på arbetsmarknaden finner att det trots en uppsjö av kvalificerade lediga jobb inte finns något som stämmer överens med den utbildning de fått antingen väljer att gå Komvux eller placeras på något av det som inte kan beskrivas som annat än Vuxendagis, så förlorar inte bara samhället i pengar utan många unga som läser vidare får stora studieskulder som barlast om halsen trots att de inte ens med deras egna önskeutbildningar får annat än arbetslöshet eller i bästa fall konkurrera med hundratals andra om de få jobb som finns för den utbildning de fått. Vi utbildar till arbetslöshet och vuxendagis i dagens Sverige. När skall vi inse att kunskap inte regnar från himlen och att arbetsmarknaden är den som avgör vilken utbildningen som behöver prioriteras efter Grundskolan?

Regeringen vill förlänga skolplikten, GP 8 januari 2014
Fler skolår är utmärkt. Men det är kvaliteten på undervisningen som avgör om fler ungdomar når målen.Dags förnya grundskolan, GP ledarsidan 9 januari 2014 Så sant som det är sagt. Kvaliteten på undervisningen är det som är viktig. Mycket viktigt att den är samma i hela landet. Därför duger inte kommunerna som Huvudmän. Däremot bör kommunerna utöver att kunna vara utförare också få i uppgift att kontrollera kvalitén i sin egen kommuns skolor. Såväl kommunala som friskolor.
En tummetott, Expressen ledarsidan 8 januari 2014 Ligger en hel del i det. Men det krävs utspel för att rucka på denna f-ade Låt gå anda där man från politikerhåll precis som från föräldrahåll inte insett att det krävs utbildning för att se helheten. Varken politiker eller föräldrar är utbildade på lärarhögskola eller har i normalfallet i sin utbildning kunskap om Barn- och Ungdomars utveckling. Än mindre om arbetsmarknadens, såväl offentligas som den privatas behov av utbildad arbetskraft om 15 år! Rätt kunskap på rätt plats oavsett om det är i skola eller på arbetsförmedling krävs. För att uppnå detta krävs utspel. Väckarklocka…..
Alliansens förslag: Inför en extra årskurs, Expressen 9 januari 2014 Bra så. Men förutsätter bättre lärarutbildning samt lönestege där vidareutbildning gör skillnad i handen!
Att Arbetsförmedlingen suger är politikens fel, Daniel Swedins ledarkrönika 8 januari 2014 Helhetssyn från Grundskola till Arbetsförmedling behövs. Gäller inte att ha rätt utan att handla rätt.
Risken finns att några tappas på vägen, SvD Perspektiv 8 januari 2014 Nog med flum! Ja, det finns alltid risk att några ‘tappas’ på vägen. Men det är lättare att fånga upp dessa och ge dem den stöttning de har rätt till än att låta stor del av ungdomsgenerationen utbilda sig till arbetslöshet och i värsta fall dessutom utbilda sig vidare för egna lånade studiemedel som skall betalas tillbaka trots att den utbildning de valt inte har susningen till en chans på arbetsmarknaden!
Besked från vuxenvärlden, DN ledarsidan 9 januari 2014

Tillägg 10 januari 2014: Viktig ledarkrönika finns i Göteborgsposten Kunskaper på undantag, Fredrik Tenfält ledarkrönika GP 10 januari 2014

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 98 andra följare