Allra först: För att kunna lära in måste intresset för att lära in väckas.
Utifrån en artikel i Göteborgsposten där
Per-Olof Nilsson, professor och grundforskare i materialfysik, säger …..Ta reda på den enskilde elevens intressen och använd dem. Eleven måste själv tycka om att lära sig. Annars misslyckas man.
gör jag bl.a. följande reflexion: Förutsättningen för att en elev skall kunna lära in är att man arbetar på elevens motivation och egna intressen samt att man utifrån dem hjälper eleven att hitta vägar som t.ex. upprepning, repetition när elevens intresse väl är väckt.
Något att minnas, Norah4you 17 november 2012
Det jag vill förmedla till dig som vill lära dig något du tycker är väldigt svårt att lära in, är att oavsett om det är i Grundskolan, på Gymnasiet eller Högskolan/Universitetet som du stöter på något som är mycket svårt att ‘greppa’, så kan det underlätta för dig om du försöker hitta något av dina egna intressen som du skulle kunna läsa in det svåra utifrån, eller fundera på utifrån. En gång hade jag en 5:e klassare som bara hade två intressen på denna jord. Strategispel på datorer och fotboll. Vi skulle läsa in Greklands äldre historia. Det lyckades bra för killen när han i stället för att bara läsa läroboken fick jobba utifrån frågeställningen: Hur skilde sig Aten och Sparta från varandra. Tänk på hur de uppfostrades och hur de ställde upp i strid.
Kanske har du själv någon liknande idé om hur du skall lära in utifrån just dina intressen.
Att börja studera på Universitet
är inte samma som att läsa in läxan i Grundskolan. Däremellan finns Gymnasiet där studietekniken som krävs för att lyckas inte är samma som Du lärt Dig i Grundskolan och ändå inte liknar den studieteknik som gör det lättre för Dig vid högre studier på Universitet och Högskola.
Studietekniska tips
När Du läser på högre utbildning, är det viktigt att förstå den basala begreppsteorin. En kortare presentation finns här Begreppsteori
Det är också viktigt att känna till Källkritik,källanalys, och sammanhang. för att få en grund att stå på. Länken går till de första kapitlen i ett icke publicerat manuskrift från 1997. OM Du citerar, förväntar jag mig att Du skriver ‘Johansson Inger, Källkritik och logisk semantik för historia, manuskript 1997′.
Det finns många utmärkta böcker i ämnet för den som vill gå vidare: sök gärna på Kungliga Bibliotekets sökmotor Libris
Något som alltid är viktigt att ha med sig i bagaget: Källkritisk analys Sanning och konsekvens, Norah4you sida
Till slut vill jag inte undanhålla Er exempel på vad en fjärdeklassare i Folkskolan respektive en Första klassare i Realskolan skulle kunna när det gäller matematik år 1930. Matematikex från 1 klass realskolan 1930
Den här sidan har följande undersidor.
[...] Studier, tips med mera [...]
[...] Studier, tips med mera [...]