VEM och från vilka partier har godkännande skett att inte kontrollera att Offentliga myndigheter hushållar med skattemedel samt som minst följer Skatteverkets riktlinjer och regler för internrepresentation. Första gången jag hörde talas om detta problem var 1979 under det att arbetet i de olika ‘linjerna’ inför kärnkraftsvalet var igång. Under 1980-talet så stramades såväl administration som internrepresentation hårt i privata storföretag. Det senare till stor del beroende på de riktlinjer som Skatteverket utformade. Det sas i början på 90-talet att allt utöver möjligen ett glas vin eller starköl till mat fick bekostas av de som drack när det gällde kommunalinternrepresentation. Har de riktlinjerna följts?
1995 kom skandalen med Kommunbolagschef och politiker i kommunägda Västanstång i Linköping Kommunbolagschef och politiker åtalas för fiffel, Aftonbladet 4 juli 1998m läs och förundras över om inte kontroller i Offentlig Förvaltning skötts senare så att inte fiffel och slarv med offentliga medel och icke acceptabla internrepresentationer skett över hela Offentliga sektorn.
Kontroller skärps efter slöseri, GP 7 augusti 2012
Nu ska myndigheterna redovisa sina utgifter, Expressen 7 augusti 2012 Ursäkta men vem har godkänt att de sluppit göra det tidigare eller är det inte ett rent lagbrott? Jag förstår inte vart det barkat hän de senaste 30-35 åren? Någon ordning i församlingarna får det väl ändå vara? Eller har alltför många kommit till positioner utan att de ens lärt sig de Grundlagar och lagar som gäller för deras verksamhet? Vem är i så fall ansvarig för detta? Problemen finns på båda politiska sidorna. De enda jag ännu inte hört några allvarligare klagomål på är Vänsterpartister. (Det säger jag som är Moderat)
På Sveriges Geologiska Undersökningar får de anställda kaffe och frukt en gång i veckan. Verkets represenation: Kaffe och frukt, di.se 7 augusti 2012
Det är helt ok tycker jag. Hade inte ens reagerat om de anställda bjudits på en kopp kaffe efter lunch varje dag. Någon uppskattning är alltid positiv men från det till spavistelser är steget milsvitt! Läser längre ner i artikeln att omplacering av generaldirektörer till Regeringskansliet av en del kallas Elefantkyrkogården. Hur är det möjligt att man inte skrivit in i förordandeavtal att om det och det händer, så gäller inte avtalsperioden utan den avbrytes med för marknaden normal uppsägningstid dock högst 1 år. Alla människor är lika värda och skall vi ens diskutera obligatorisk A-kassa får fd generaldirektörer, fd. politiker och andra vackert ställa sig till förfogande för Arbetsmarknaden utan extra förmåner utöver vad andra har möjlighet att få via sina Fackförbund. Någon ordning får det allt vara! Sverige är inte kommunistiskt land med nomenklatura!
Starka röster mot Christina Lugnet, SvD 7 augusti 2012 Personligen har jag alltid haft svårt att förstå att någon kunde anse att hon hade kvalifikationerna fullt ut för att leda ett verk. Men det är min privata uppfattning som jag har rätt att ha och uttrycka enligt våra svenska Grundlagar. Och som jag vågar uttrycka.
Kontroller skärps efter slöseri, SvD 7 augusti 2012
Efter skandalen – hårdare kontroll av myndigheter, Aftonbladet 7 augusti 2012 Fattas bara annat!
Vem vågar publicera våra verkchefers CV?
Bra fråga. Problemet för de olika Offentliga myndigheterna är att det är offentliga handlingar i och med tillsättandet. Finns inget undantag för att ge ut de uppgifterna ibland undantagen i Offentlighetsprincipen. För inte kan det väl ändå anses hota en persons säkerhet att tala om vilka meriter en som valt att söka/tacka ja till en offentlig hög tjänst får? Var den bor och vilka den lever tillsammans med är en sak men CV:n skulle en Författningsdomstol som vi verkligen behöver här i Sverige aldrig godkänna som icke Offentlig. Alla offentligt tillsatta tjänster skall kunna överklagas och bara det är ett skäl till att offentliggöra alla CV.
Inga-Britt Ahlenius ( eller liknande krafter) borde sättar i arbete och gå genom varje statlig verk, riksdag/regering och forsätta med varje kommun. Ibland undrar jag hur låg skatten vore om alla vidlyftiga affärer och generösa förmåner för politiker mm vore borta. Vi fick kaffe och en bakelse en gång i året på min Landstingsarbetsplats och det tyckte vi var festligt.
Jag har varit med om betydligt mer än det ni fick på landstinget en gång per år, ibland julbord ibland 2 rätters middag (max 1 glas öl eller vin) med kaffe redan för över 20 år sedan. Mer restriktivt då på privata storföretag som låg runt 700:-/person 1985 inklusive moms men utan dryckkostnad. Redan 1976 när jag satt i kulturnämnd i Mölndal som hade hand om Gunnebo, så gick notorna en gång per år på över 350 kr + moms och utan mer än lättöl. Men därifrån till att åka på Spa och bara ha verksamhet anknuten till jobbet liten del av tiden är steget långt. Sedan håller jag med om att Inga-Britt Ahlenius borde få gå igenom. Men det är en annan sak.