men du liksom många av Sveriges politiker trampar ändå vid sidan av problemet. För problemet är inbyggt i det första stadiet när en invandrare kommit till Sverige idag och fått uppehållstillstånd. Skall någon bosätta sig i ett land med annat språk, så krävs det att man från samhällets sida verkligen betonar vikten av att lära sig språket. Detta bör ske på skilda sätt om vi talar om barn och unga eller om vi talar om de som redan nått den ålder att de har någon form av yrkeserfarenhet bakom sig.
Barn och unga
I en klass, vilken som helst, blir det oro om man plockar ut barn ur klassen för att barnet skall få extra eller annan undervisning när klassen som helhet har genomgång, arbetar i grupp eller enskilt. När det gäller invandrare som går i svensk skola vore det bättre att man så fort det är möjligt på högstadiet låter barnet gå på vanlig svensk undervisning och i stället för hemspråksundervisning få sitt hemspråk som tredje språk efter svenskan och engelskan. Vi skulle vinna två fördelar som man idag missar:
* Dels skulle skolorna få tillgång till fler språk som alternativ till tyskan, franskan, spanskan och italienskan vilket i sig borde vara en plusfaktor för skolan. Fler elever än de som talar språket hemma skulle då kunna få tillgång till möjlighet att lära sig språket. Ju tidigare en elev med svenska, eller annat språk, som språket man talar hemma får tillgång till ytterligare språk utöver de vanliga alternativen, ju lättare får såväl den som talar språket hemma som den som talar annat språk öka möjligheterna att använda hemspråket/det nya språket som en plusfaktor när den kommer till gymnasiet och senare söker jobb.
* Klasserna oavsett hur de ser ut, skulle kunna få mer lugn och ro och inget barn skulle behöva känna sig utanför det de andra i klassen gått igenom eller känna sig stressad för att det får mindre tid att göra arbeten som de andra hunnit med när eleven varit på sin hemspråksundervisning.
Ett faktum som ofta glöms bort, är att många speciellt från arabisk och farsispråkiga länder ofta har fått betydligt bättre matematikundervisning om de gått några år i skola i sitt hemland än vad svenska eleverna får i dagens skola. Jag kan inte glömma vad en grabb på gården berättade förra året. Han kom från Mellanöstern och hade kommit hit precis när han skulle börja 3:an. Över Skype talade han ibland med sina kusiner i hemlandet. Han var så stolt för att de börjat att räkna med X och hade dagen innan berättat det för en kusin. Den jämnårige kusinen hade sagt att ja men det har vi räknat med i flera år….
Vi tar inte tillvara på alla de välutbildade kvinnor som kommit hit. Välutbildade i matematik, fysik och kemi. Ibland t.o.m. lärare på gymnasiestadiet, som i fall jag känner till. Alla är inte beredda att återgå till den nivå de undervisade på ‘hemma’. Men de flesta jag känner, och jag känner många från såväl arabvärlden som forna Sovjetunionens nya stater i Europa och Asien, skulle gärna ställa upp och söka jobb som läxstödjare i räknestugor. Varför har vi inte sådant ens på lokal kommunal nivå?
Sedan är det en annan bit också. I och med att svenska skolor idag inte alltid har det vi förr kallade SYO-lärare, så har alldeles för få av de invandrade elever som kommer upp i högstadiet och på gymnasiet fått lära sig att de skall vara stolta över att de har ett extra språk och att de när de söker sommarjobb bör betona detta samt att de är vana att leva i två (eller fler) kulturella miljöer. Tipsade fyra av Majornas bråkstakar som för fem år sedan gick i 1:an på gymnasiet om detta. De hade inte fått sommarjobb utan jag lärde dem hur de skulle skriva CV samt att de borde fråga idrottsledare eller lärare om dessa kunde skriva intyg på vad respektive var bra på. Samtliga gick runt och fick sommarjobb. En av dem lyckades höja sina G till MVG och läser idag handelslinje på Högskola. De andra tre klarade alla att undvika IG och har fått jobb. En av dem på det stället han lyckades ordna sommarjobb den gången. Om en ung människa inte får rätt information om hur man söker jobb och vilken sorts intyg som mer eller mindre krävs idag, så känner många av de unga maktlöshet. De vet inte sina egna möjligheter.
Reinfeldt har rätt – men det räcker inte, Masoud Kamali på SvD Brännpunkt 22 maj 2012
Det har gått många år sedan jag hade förmånen att samtala med dig när du höll på med arbete i Sociologi och satt och skrev i datasalen på Linköpings Universitet (då väl Högskola?) och jag skrev min C-uppsats i Historia. Många av de saker du berättade har jag haft nytta av under åren tills min senaste skada gjorde det omöjligt att arbeta som lärare längre. Du skall ha stort tack för den tid du då tog dig./ Inger E Johansson
Många påstår att man först skall lära sig latin, innan man lär andra språk. Det gick ju inte för mig eftersom jag gick på reallinjen – jag valde extrafranska. Långt senare har jag lärt mig spanska. Jag har ibland funderat på om det vore värt att lägga ytterligare några terminer på att lära sig latin, ett utdött språk. Jag tror inte det.
Misstänker att Sverige är det enda landet i Världen som har hemspråksundervisning. I så fall är det väl politiskt inkorrekt att angripa företeelsen. Jag är typiskt politiskt inkorrekt.
När Sverige började med hemspråksundervisning bodde jag i Partille. Granne med mig var en tjej vars föräldrar var norrmän och som därför fortfarande var norsk medborgare. Hon som vuxit upp med föräldrar som kommit till Sverige under Andra Världskriget och som bara talade norska hjälpligt, blev tillfrågad (ja hennes svenske man också) om inte deras dotter borde ha hemspråksundervisning i Norska språket…….
När vi bodde i Göteborg på 60-talet kände vi en utlandsfödd dam som var hemspråkslärare i närheten av Volvo på Hisingen. Hon berättade att man hade 96 olika hemspråk där.
Tänk vilken tillgång Sonja för skolorna och stadsdelarna om man använde sig av hemspråklärare som ‘vanliga’ språklärare. Många av dem har utöver det språk de idag undervisar i mycket goda kunskaper antingen i engelska eller franska eller båda språken. De skulle kunna anställas upp till 75% eller full tjänst med undervisning i språkhörnen i skolorna så att elever fick öva tala flera språk än man får idag. Kostar mindre på sikt än att ha deltidsanställda hemspråklärare som får flänga kring och i många fall också tvingas söka bidrag för att nå full försörjningsnivå. Det enkla är det simpla sa ‘di’ gamle i norra Bohuslän.
Kan det vara så här enkelt? Det är inte alltid så lätt att ”skapa jobb” till alla. Således, genom att anställa invandrare som lärt sig svenska någorlunda bra får man ytterligare en person i arbete. Nyttigt för statistiken!
Om de dessutom, vilket jag sett på skolor där det inofficiellt testats, finns på skolorna, så blir det betydligt lugnare för då ser eleverna att det finns kvinnor även från deras egna hemländer som inte accepterar stök och bråk.