Det jag skriver här kommer säkerligen att reta gallfeber på en hel del Socialdemokrater. Kanske också många av Vänsterns medlemmar. Dock tror jag de sistnämnda har lite mer förståelse för vad jag vill försöka säga. Vi får se.
Det är på gång en strejk. Handelsanställdas förbund, ett förbund som till skillnad från de flesta andra där kvinnor är en stor del av medlemmarna lyckats med att höja de ‘sinas’ lön i förhållande till så väl vård, skola som omsorg, är beredda att gå ut i strejk för att få 4,5 % lönehöjning i stället för den av arbetsgivarna erbjudna 2,6%. Vi kan ha olika uppfattningar om vilken nivå som är den rätta. Det står Handelsanställdas förbund inte bara juridiskt utan också etiskt och moraliskt helt fritt att utan att behöva skämmas för det utlösa ett varsel. Därom har jag inget att invända annat än det jag sagt ovan att handelsanställda fått betydligt bättre löneutveckling sedan 1979 då jag senaste extraarbetade inom handel vid sidan om annat heltidsjobb. Började med det när jag studerade matematik hösten 68 i Linköping. Men moraliskt och etiskt är det inget att klaga på även om självfallet det kan finnas andra synpunkter på handlingen.
MEN och där backar jag inte en millimeter. Sa till om det redan när jag själv var fackligt aktiv på 70-talet. (En folkpartist såg väl bra ut i statistiken bland alla S-are?) Det är inte rimligt att andra sektorer av näringsliv eller andra verksamheter som inte har direkt med den aktuella striden att göra skall kunna gå ut i sympatistrejk. Det är moraliskt helt fel rent generellt att beslut om strejk fattas i områden där inte en fackförenings medlemmar har sin huvudsakliga verksamhet. Det är etiskt fel att många små och medelstora företag som inte har med handelskonflikten att göra skall drabbas. Jag hade haft förståelse även om jag inte hållt med dem om transport utlyst blockad för leveranser till x antal affärer, affärskedjor som säljer livsmedel etc.
Det som nu är på G är däremot rent ut sagt horribelt: Vad i hela fridens namn har Pappers, Byggnads, Fastighets och Målareförbundet med den aktuella lönebildningen som om vi skall ha ‘Svenska modellen’ (och jag har inte sett bättre förslag som varit hållbara) bör vara en sak helt och hållet mellan de inblandade arbetsmarknadens parterna och i förlängningen medlare om de inte kommer överens. Någon j-a ordning får det väl ändå vara. Varför skall andra verksamhetsområden drabbas av sympatistrejker. Finns en hel del andra saker som varit moraliskt acceptabla men inte sympatistrejker när det handlar om löner!
Pappersindustrin har redan tillräckliga lönsamhetsproblem på den globala marknaden som finns idag. Skall ännu fler av Pappers arbetare behöva bli av med jobben??? För att ta ett exempel. Det kan heller aldrig anses vara demokratiskt när samtliga medlemmar inte får vara med och rösta om dessa åtgärder. Samla in minst hälften av medlemmarnas skriftliga stöd först om Ni som minst vill verka demokratiska. För som det är nu är det beslut över huvudet på flertalet av de sympatistrejkande medlemmarna.
Sympativarsel i handelskonflikt, GP 10 april 2012
Sympativarsel i handelskonflikt, SvD 10 april 2012
Pärlband av strejkvarsel för Handels, DN 10 april 2012
Så drabbas du av storstrejken, Aftonbladet 10 april 2012
Två LO-förbund lägger sympativarsel för Handels, di.se 10 april 2012
Tillägg 11 april 08.21 Jag kan förstå att LO-förbund och andra vill höja kvinnolöner inom kvinnoyrken, det är något helt annat även om jag i första hand lastar förbund som är beredda att gå ut i strejk för att de har stor del av skulden att kvinnosektorer där det är mest kvinnor släpat efter genom åren. LO redo för storstrejk för högre kvinnolöner, DN 11 april 2012 Men orsak och verkan är en sak. Det är viktigt att sluta upp med generella procentpåslag och i stället börja med att höja bottenlönerna, ofta kallade ingångslöner eller kvinnolöner….. Dock är den typen av åtgärder något helt annat än helt orimliga sympatistrejker.
Det är klart att hela marknaden drabbas eftersom att vi i arbetarklassen är en enda enhet som ställer upp för varandra.
Snacka inte mer goja Erik! Arbetarklassen….. Du tycks tro att det är många i Sverige som tjänar lika mycket som de direktörer som helt orättmättigt (där håller jag med dig) tär på sina företags tillgångar genom att begära löner som är helt orimliga och därutöver bonus. Men verkligheten är den att det finns de du kallar arbetarklass bland de 10% i Sverige som tjänar mest. För det är 28.400 kr som var MEDELLÖN, inte MEDIANLÖN, i Sverige år 2010 och det fanns bland dem alltså inte bara de som tjänar t.ex. 60.000 eller mer utan det fanns killar på bandet som med OB fick 28.400 kr innan skatt, det fanns gruvarbetare o.s.v. inte bara vita sk manchettyrken eller akademiker. Däremot fanns det bland de som tjänade minst många som gått lång utbildning och hade stora lån för den. Arbetarklass är inte gångbart begrepp idag för många tjänar sämre än den genomsnittlige arbetaren. Observera att jag inte ifrågasätter att t.ex. gruvarbetare har den lön de har och de pålägg de förhandlat sig fram till, men snacka inte mer goja. Det är få LO-förbund idag som har över 50% av sina medlemmar som röstar på Socialdemokraterna eller Vänstern.
Även om det varit så, vilket det alltså inte är, att högre löner än genomsnittet i Sverige och förmåner varit något som skilde svenskar åt beroende på föräldrars arbets- respektive bostadsområden, då hade det ändå inte varit ett giltigt argument att hela marknaden skall drabbas för att en minoritet av svenskarna som arbetar vill tvinga fram beslut som borde förhandlas fram om den ‘Svenska linjen’ varit värd ens hälften av det den var på 70-talets mitt! När en minoritet försöker tvinga fram beslut om lönebildning, så är det en form av diktatur och allt annat än demokratiskt SÅ LÄNGE DENNA MINORITET INOM SIN EGEN BRANSCH INTE HAR SKRIFTLIGT FRÅN EN MAJORITET ENS AV SINA EGNA MEDLEMMAR.
Snacka inte om arbetarklass. Det är många i Sverige med långa utbildningar som står på bandet. När jag senast, i början efter min senaste skada 2006 talade med anställningskontor på företag med band, så berättade en jag känner, förresten aktiv socialdemokrat, att bland de som kom, sökte och fick jobb var läkare som varit privatpraktiserande men där GP-s regering fördärvat möjligheterna att få mottagning att gå ihop, där fanns advokater och där fanns arkitekter. Yrken som då 2007 när jag friskskrev mig för att Arbetsförmedlingen vägrade hjälpa till med den nedtrappning av sjukskrivning som både jag och F-kassan ville, var yrken som hade hög arbetslöshet bland de som var sist in eller inte fått fasta tjänster i enlighet med sin utbildning.
Arbetarklass var ett vettigt begrepp på Gunnar Strängs tid. Inte idag.