precis som förra århundradets husmödrar, HUR man tillagar mat, torkar, saltar, konserverar eller fryser, så att i princip ytterst få tillsatser någonsin behövs. Grönlänningarna?
Ja när temperaturen i Arktis under sommarhalvåret var mer än 4 grader varmare än idag, så var gårdarna på Grönlands Österbygd större än motsvarande i Sverige, Norge och på Island och de i Västerbygden där gårdarna ändå var relativt stora.
Några exempel på gårdar. Källa: McGovern Thomas H, Bones, Building and Boundaries: Palaeoeconomic Approaches to Norse Greenland, sidan 213 ‘Table 6 Floor-area of selected structures of farms of the Eastern and Western Settlements’
Sandnes (W51) hall i huvudbyggnad 72 m²
ladugård/stall 84 m²
förrådslada 155 m²
Anavik (W7)
hall i huvudbyggnad okänd storlek
ladugård/stall 50 m²
förrådslada 54 m²
magasin 38 m²
att jämföra med Gardar, biskopsätet i Östbygden: Samma källa men inte från samma tabell.
Gardar
hall 131 m²
ladugård 389 m²
förrådslada 353 m²
magasin 361 m²
Utöver elfenben, valrossrep, skinn av diverse slag, och annat som är allombekant, så exporterade grönlänningarna även torkad fisk, smör (!) och hård ost som transporterades i tunnor av saltvatten, saltat kött m.m. från Grönland till Norge, Sverige och Danmark. Bl.a. till drottning Margarethe I:s fatabur. När? Från 1100-talet fram mot mitten(!) av 1400-talet. Sista i dokument dokumenterade exporten från Grönland som jag känner till i originaldokument i mitten av 1430-talet. Källa: Hamndokument från Lynn, London, Hull, Orkney och Bergen samt drottning Margarethe I:s räkenskaper.
Så i och för sig har Kicki Theander rätt när hon säger att konsumenten är en del av problemet. Nutida kvinnor och män har liten kunskap i att ta tillvara, tillreda och bevara livsmedel. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=863773
Detta grönländska sätt att behandla maten tillämpades också under och efter kriget här på våra breddgrader, fisk kött och fläsk saltades in i stora träkärl. Mjölken kyldes i vattnet som rann över från brunnen och höll en temperatur runt 8-10 grader. De flästa saknade ju kylskåp och hade på sin höjd ett luftat skafferi och vi som bodde på landet hade en jordkällare där rotfrukter och äppel förvarades. Kanske bra att behålla kunskapen man vet inte hur det blir framöver med bl.a elförsörgningen.
Du har helt rätt Tage.
Mina egna mor- och farföräldrar gjorde samma sak. På landet i Sannäs var det inte förrän i slutet av 60-talet som vi fick in el. Vi hade maten som inte tålde luftat skafferitemperatur i en hink som vi sänkte ner i ett hål där vattnet underifrån kom upp naturligt.
Sitter här med en bok i Hemkonservering som mamma använde i slutet på 30-talet och även efter att hon och pappa gifte sig -44. Jag minns såväl när jag och mina fastrar gick till skogen för att plocka bär. Alla bär, grönsaker och frukter som de eller mamma konserverade, Saltning av kött och fisk var vanligt. Men även saltning av bönor, spenat och svamp, när inte de senare torkade. Tryckkockning. Hermetisk inkokning. Råkonservering o.s.v. Alla borde få lära sig safta och sylta. För i de produkterna finns alldeles för många helt onödiga tillsatser.
Tänk att det finns de som inte vet att vissa produkter måste ha bäst före datum trots att de aldrig förfars och att andra bäst före datum inte ens gäller när produkten är öppnad. Mycket kunskap håller på att rinna bort. Som Du säger så är det kanske, eller nog, bra att behålla kunskapen.